onsdag 31 mars 2010

Vikt?

Funderade lite på om Alfred går upp som han skall på min minimjölk så jag åkte iväg till RxDx kliniken nära oss för en vägning. Blev inte så mycket klokare på det eftersom de hade något som mer liknande en gammal ombyggd hushållsvåg till bebisvåg. Alfred sprattlade på den kalla metallplattan (fortfarande iklädd body och blöja - de såg ut som ? när jag frågade om jag inte skulle klä av honom) och vågvisaren fladdrade i samma takt. 3,3 kg - kanske?

När jag skulle gå sa de att jag borde klä på honom bättre (body+byxor idag - har inte haft byxor på flera dagar med idag var det ju "bara" behagliga 30 grader) eller åtminstonde svepa in honom i en filt. Detta eftersom han darrade lite när jag tog upp honom från vågen. Vem hade inte gjort det efter att ha legat på en kall metallvåg?

tisdag 30 mars 2010

How many months?

Det tror jag är den vanligaste frågan jag fått här ända sedan Alfred föddes. Just det föddes. Han var inte många dagar gammal första gången folk stack ner näsan i vagnen och frågade hur många månader gammal han är!

När han var 12 dagar och vi var och vägde honom på the Cradle fick jag just den frågan av en mamma som ammade en JÄTTE bebis på 8 månader. Hon sa "just 2 weeks, he looks so big". ???? Jag svarade något i stil med att jag vet inte precis om man kan säga att han är stor. Han vägde 3 150 gr idag.

I dag var vi på nya stormarknaden och då kom en äldre dam fram och frågade "three months?", "no, 4 weeks" "Ohhh - he looks big". Igen. Hur kan man tycka att han är stor när han är ihopkrupen som en liten groda i Noras famn och de spinkiga små benen sticker ut som två tändstickor. Matchvikten ligger nog kring 3, 3 kg nu.

Den äldre damen klappade också runt i hela ansiktet på honom. De gör gärna så här med bebisar. Har sett det förut på the Cradle när det kommer in en bebis och folk genast börjar "kladda". Har också hört att det kan vara jobbigt att ha barn framåtvända i barnvagnen just av den anledningen att människor stoppar sina fingrar (!) i munnen på små bebisar. Det skall i varje fall jag undvika till varje pris.

Så fort damen avlägsnat sig fick Nora snabbt fram våtservetterna och tvättade av Alfreds ansikte.

måndag 29 mars 2010

4 flugor i en smäll

Idag har hela familjen Woodrow minus Alfred varit hos tandläkaren (fast Alfred var förstås med ).

När vi kom fram till kliniken kändes det lite skumt, då det var en ganska ruffig gata och man kunde inte med sin bästa vilja föreställa sig en fräsch tandläkarklinik där. Men det fanns det. Två ytterst smala trappor upp i en väldigt lila trappuppgång fanns tandläkarkliniken.

Vi blev ganska omgående, hela familjen i trupp, invisade till chefstandläkarens/klinikägarens rum där han själv i tur och ordning gjorde en snabb utvärdering av munstatuset på var och en. Sedan kallades "under"tandläkare in allt eftersom och han instruerade dem vad som skulle göras i varje mun.

Det blev rengöring, putsning och röntgen för oss alla. Jag fick beröm av min tandläkare som sa "You have got a very nice set of teeth". Tackar. Och finare skall de bli. Passade på att göra avtryck för tandblekning. 6000 rs (ca SEK 1000) kostar blekningspaketet med avtryck för silikonskena, utprovning av den samma samt div. blek- och flourgel.

Som vi misstänkte så behövs det någon form av reglering av Noras tänder. Det finns flera tänder som inte har plats att komma upp. Om ett par veckor skall vi tillbaka till kliniken och träffa en tandregleringsexpert. Vi kunde fått komma redan på torsdag, men Nora avböjde då hon inte gärna ville tillbringa sin födelsedagskväll i tandläkarstolen.

Röntgen var förresten mycket mindre smärtsam än hemma med de små avskyvärda vassa brickorna som man skall bita på. Här gick man in i ett rum, la hakan mot en plastplatta och sedan åkte röntgenapparaten ett varv runt huvudet. Detta till det facila priset av 400 rs (ca SEK 75). Slutnotan per person var 1000 rs (ca SEK 175).

söndag 28 mars 2010

GRATTIS idag till vår allra finaste 9-åring♥♥♥

En glad Erik omgiven av alla sina presenter som kom från Sverige i natt med pappa.
Alla kusinerna, Morfar & Birgit, Farmor & Anders, familjen Gullaksen och familjen Adielsson hade skickat med fina födelsedagspresenter som Erik blev jätteglad för! Lovisa har målat den jättefina födelsedagsflaggan.
Tack alla från Erik♥

Paket

Det är så härligt när det kommer paket!

För några veckor sedan kom ett fint paket med presenter till Alfred, mig och familjen från kära vännen Ulle i Schewiz. Tack♥

Ulle hade skickat en bok; Mödrar och Söner av Theodor Kallifatides. Jag måste erkänna att jag aldrig läst något av honom förut, men det var en fantastisk berättelse. Kunde inte sluta läsa och det var lite sorgligt när boken var slut. Jag måste läsa mer av honom!
Så i natt var det paketdags igen! Patrik hade med sig många fina paket till Alfred, Erik, Nora och mig. Tusen tack alla ♥♥ ♥. Var och en kommer givetvis också få en egen liten hälsning!

Våren och sommaren fanns i härliga presenter från min kära syster yster, bomullssjal från H&Ms Garden Collection, och min underbara vän Camilla som skickade den jättefina kökshandduken från Åhléns.

Av Pappa och Birgit fick jag detta vackra hjärthalsband. Tack♥

lördag 27 mars 2010

Födelsedagsfint

I dag hade vår nya maid med sig ett helt fång med olika blommor till Erik som fyller år i morgon. Blommorna har hon nu arrangerat i olika vaser och ställt ut på olika ställen i huset. Så gulligt av henne!

Måste också berätta att jag (eller jag och jag - chauffören skall ha äran) har hittat en helt ny stormarknad, Hyper CITY, alldeles i närheten av där vi bor. Jag har hela tiden trott att det som byggdes var en stor kontorsbyggnad, men det visade sig vara en väldigt välsorterad mat & annat affär, typ ICA Maxi. Härligt. SPAR kan nu läggas åt handlingarna och det finns stort hopp om att man nu kan hitta det mesta man söker i en och samma affär och i närheten också till på köpet. De hade tex. rökt skinka och den italienska Gustavo Töni Wienerkorven. Fräscht och välordnat, vilket inte tillhör vanligheterna.

Enda kruxet, förutom att man givetvis inte skall gå dit på en lördag som jag gjorde idag så jag får skylla mig själv, är att all frukt och alla grönsaker måste vägas i en speciell disk (samma på SPAR fö.). Så förutom kassakön så måste man köa innan dess också. Ni kan ju tänka er köerna när huvudfödan i denna del av indien är grönsaker och de flesta är vegetarianer..... Mina äpplen och min gurka fick åka tillbaka i sina byttor denna gång. Jag beskrev det svenska vågsystemet i livsmedelsaffärerna för vår chaufför Santhosh. Han skrattade och sa att det skulle aldrig fungera här för då skulle indierna väga två äpplen, ta lappen och sedan stoppa i fyra äpplen till :) Han är riktigt rolig (och klarsynt) för det värsta är att han förstås har rätt.

Än en gång lämnades Alfred hemma med sina stora syskon och idag tog mathandlingen nästan 1½ timma pga. lördagsköerna i butiken. Sista kvarten var nog lite svettig för Nora, då Alfred var ganska missnöjd, men hon hade stoppat ner honom i BabyBjörn bärselen och traskade runt med honom när jag kom hem.

fredag 26 mars 2010

Det är inte lätt att vara i Sverige.........

....när man har fått med sig låååånga listor på allt som önskas. Födelsedagspresenter till Nora och Erik, kudde till Alfred, snorsug (just precis - för bebisar - fantastiskt bra uppfinning), vagnshjulskydd, smörpapper, wettextrasor, lösgodis, leverpastej..................

Bråda tider för Patrik.

Belöningen blir räkor hos Lindströms ikväll :) Vill också vara där!!!

Indus Day

I onsdags kväll gick årets skolhändelse av stapeln. Indus Day, då barnen gör sång, teater och dansframträdanden som det har övats på i många, många veckor. Alla klasser från de minsta barnen i prep 1 till grade 5 hade övat in olika nummer. Hela arrangemanget var fantastiskt imponerande! De yngsta, vissa bara 3½ år, dansade loss på scenen som första nummer till svängig musik. Hur gulliga som helst. Alfred fick ett lätt chockat uttryck när musiken drog igång, men han fann sig riktigt snabbt, slappnade av och somnade av allt ljud och sedan sov han sig igenom hela showen och vaknade inte förrän vi var hemma igen. Fridens!
En stor scen var uppbyggd med fin dekor och hela idrottsområdet var inramat med färgglada lampor. Showen visades även på skärmar som man hade satt upp vid de bakre stolsraderna. Alla barn som uppträdde väntade på sin tur inne i stora idrottshallen. Även där fanns en stor skärm så att eleverna kunde följa vad som skedde på scenen. Nora berättade att när det dansades en speciell medryckande dans från Goa på scenen, då dansade ALLA barn även inne i idrottshallen och de hade haft hur kul som helst där inne.
Erik i kostym, men det var inte mycket man såg av den precis!



Nora dansar i par med Oliver

Flera av grupperna hade specialuppsydda dräkter; älvor, hawaii dansare, indiska dansare...........men det gällde inte oss....

Varje barn fick för några veckor sedan en instruktion om hur deras outfit skulle se ut. Erik skulle ha brun eller blå kostym! Han var not-farfar i sin pjäs (som handlade om olika noters och teckens betydelse för ett musikstycke). Instruktionen löd att eftersom de (skolan) ansåg en kostym vara every day clothes (sure!) så uppmanades vi att anskaffa den själva. Denna instruktion skickades hem torsdag 4:e mars (då jag precis kommit hem från BB) och kostymen skulle medbringas till skolan för att godkännas måndag 8:e. Patrik och Erik fick ge sig ut på jakt. Hade mina misstankar om var en kostym till Erik kunde finnas och mycket riktigt, för ca 200 kr inhandlades en blå kostym med glittriga knappar -såklart - inklusive ljusblå skjorta och svart slips i ett kit. Omdömet från läraren var "lovely, absolute lovely!"

Iklädd denna kostym for Erik iväg i onsdags eftermiddag i +38 grader redo för sin pjäs.

Nora hade det lite enklare. Hon deltog i en dans och skulle ha långklänning och tog en av de klänningar hon redan hade hemma.

Mycket imponerande började föreställningen enbart 10 minuter efter utsatt tid och slutade också precis 10 minuter efter utsatt tid. Det var även några tal av "viktiga" inbjudna gäster under kvällens gång, men på något sätt lyckades man även med att få dessa ganska korta och inte alltför högtravande.

Sammantaget en fantastisk kväll där alla barn gjorde sitt allra bästa och verkade ha riktigt kul. Hela showen filmades och jag hoppas att vi som förra året får en film från föreställningen.

torsdag 25 mars 2010

Vad skall vi äta nu då?

I går fick jag höra riktigt dåliga mat-nyheter. Förstår inte hur jag har kunnat missa detta innan?

Delstaten Karnataka - där vi bor - har beslutat införa förbud mot koslakt (nötdjursslakt)! Ett förbud som visst redan finns i 12-13 andra indiska delstater.

Vi lever ju på köttförs, nötkött och kyckling och kvar blir nu bara kyckling som vi är riktigt trötta på! Fläskköttet är inget vidare och lamm finns ju, men det är inte samma sak......

Man kan ju hoppas att det blir ett rejält uppror bland muslimerna, som är många och vars huvudföda ockå består av nötkött. Vår chaufför tror att det kommer att bli ett himla liv.

Det är lokala val snart här och det finns visst ett hopp om att om "rätt" parti vinner så kan denna lag rivas upp. Det får vi verkligen hoppas!

Sedan fick jag mig en annan intressant "mat" upplevelse igår. Åsa frågade om jag ville smaka på Butter milk, som hon hade köpt i tron att det var något som liknade lassi (syrlig/söt frisk youghurtdrink ). Butter milk var HEMSKT. Det var kryddad (någon chilikrydda), salt, mjölk - jag fick verkligen kväljningar. Hu.

+10 000

Drygt 10 000 besök på bloggen under första året! Fantastiskt roligt! Vi är så glada för alla er som vill läsa om (och kommentera ) vad som händer oss i vårt indiska liv.

Tack ♥
Jag fortsätter envist att berätta!

onsdag 24 mars 2010

Dagens tidning

Tidningen TIMES OF INDIA bjöd på lite intressant läsning idag.

På första sidan konstaterar man att "Live-in, pre-marital sex no offence: SC" efter ett domstolsbeslut i Supreme Court. De tre domarna konstaterar " When two adult people want to live together, what is the offence. Does it amount to an offence? Living together is not an offence. It can not be an offence." Domarna konstaterar vidare att det inte finns någon lag som förbjuder samboskap eller sex före äktenskapet. Visa män de där, eller.......

För några sidor längre fram i tidningen står "Kicking daughter-in-law no offence? SC to review ruling.

Förra året konstaterade samma Supreme Court i ett äktenskapsmål att det inte enl. indisk lag kunde anses straffbart när en svärmor sparkade och hotade sin svärdotter. Detta rörde givetvis upp arga känslor och flera kvinnoorganisationer har engagerat sig i domslutet. SC har nu gått med på att se över målet på nytt. Chefsjuristen i detta mål är samma man som i målet ovan, så det finns kanske en god chans att de kan tänka rätt denna gång......

På ett annat uppslag kan man läsa att en av de sibiriska tigrarna i Bannerghatta National Park har blivit cyanidförgiftad till döds och man misstänker någon av de fyra skötare som arbetade vid tillfället. Ruggigt! Någon annan kan det knappast vara för jag undrar hur de i så fall tar sig in. När vi var där mellan jul och nyår och åkte buss genom parken åkte man igenom hur många säkerhetsspärrar som helst och överallt fanns vakter och tigrarna gick i stora låsta hägn.

Hoppas denna kissen forttarande lever

tisdag 23 mars 2010

0

döda
idag! Seger :)

måndag 22 mars 2010

Möblerar om lite

Har gjort en liten ommöblering av sovrummet idag. Bebisanpassning kanske man kan säga. Det var lite trixigt att få till en bra möblering så att Alfred inte skall ligga i A/C blåset och dessutom nära min sida av sängen. Blev till slut ganska bra i alla fall. (Nej - jag har inte burit några möbler själv - snarare puttat runt dem med maidens hjälp!).

Har haft en liten pip-gris här hela eftermiddagen undantaget 30 minuter när vi var ute på promenad i värmen. Till slut hjälpte det i alla fall med BabyBjörn bärselen efter några försök....och nu sover han gott i sin omplacerade säng.

På onsdag kväll mellan 17-21 skall vi vara i skolan på Indus Day (årets viktigaste skolhändelse tycker man på skolan). Det skall bli väldigt intressant att se hur detta kommer att gå. Nu är jag inte ett dugg orolig för Erik som skall vara farfar i ett skådespel eller Nora som skall dansa par/gruppdans. Snarare är det väl minsta barnet som kan bli ett bekymmer. Patrik är i Sverige men som tur är så är Jakobs mamma Åsa med och hon har visat fin talang när det gäller att lugna en gnällig Alfred :)

Jag har förresten tejpat igen balkongdörrarna i Noras rum idag. Det ser inte klokt ut, men det skall bli spännande att räkna bin i morgon bitti. Idag var det i alla fall ett 10-tal döingar trots att boet är inmurat, så jag räknar med att de måste ha kommit utifrån genom de stora springorna i dörrarna. Undrar om de äter tejp också? Jag tejpade i två lager utifall att.

söndag 21 mars 2010

Till pappa♥

Kolla mina fina tår Erik!

Nora, bra program vi ser på va?

ifall du längtar lite efter oss.............


110


Bin. Så många låg på golvet i morse i Noras rum.


Eftersom Handyman inte kom igår så fick han ett akut-sms i morse och inte långt efter det var han och bi-gift-mannen här. A/C n monterades ner och bi-bot murades in. Nu luktar det gift igen......

lördag 20 mars 2010

Snabba ryck!

Nu finns det inte tid till 4 timmars mathandling längre (SPAR är uteslutet fn.) utan det blir små akututryckningar till de närbelägna mataffärerna. Dessa har tack och lov lägligt hostat upp sig och nu kan man få tag på det mesta i närområdet.

Som tur är har vi ju också Forum Value Mall runt knuten för tex. presentshopping mm. (fast i mataffären där bor RÅTTAN så dit går jag inte gärna). Förra lördagen vågade vi oss till Forum på en första snabbvända på 45 min, Nora och jag, medan Alfred sov.

I dag lämnade jag Alfred hemma med Nora i en halvtimme medan jag snabbhandlade lite mat. Härligt med stora storasyskon! Tacos är beställt till i morgon och utan problem lyckades jag mirakulöst fixa det snabbt. Inte som sist precis.

Bi retur

Bina är tillbaka! Men varifrån kommer alla bin?? Det stora boet är borta, men troligtvis försöker de bygga upp det igen. Bara några timmar efter att Noras rum var städat i går eftermiddag låg det ett 10-tal döda bin vid hennes glasdörrar och några i övre hallen. Nu måste man tänka på var man sätter fötterna för de sticks även när de är döda.

Handyman är uppringd om eländet och de kommer förhoppningsvis tillbaka idag. Nu får de plocka ner hela A/Cn i Noras rum och sätta igen hålet mot gamla bikupan med cement så som de gjorde på utsidan. I söndags tryckte de in papper och silikon i bihålet från insidan, men jag tror att bina äter det, så då är det inte precis någon vits.

Fotrsättning lär följa......

torsdag 18 mars 2010

Favorit i repris

Nu har Alfred och jag varit ute och åkt igen.............till The Cradle....... Den här gången var det mammakoll. Ärret skulle kikas på och så klämdes det lite på magen och allt var OK. Ingen viktkontroll där för min del (förstås) men vikten rasar tacksamt och i förrgår kom jag i mina vita favvo-shorts!

Resultatet av dagens bilfärd var en gräslig huvudvärk för min del och så passade en fullmatad Alfred på att kräkas ner hela sig i bilen. Ingen kan ju klandra den lille om han blir åksjuk i den här trafiken!

Utmattade somnade vi båda två när vi kom hem.

Nu har jag lite packning att ta tag i. En del pryttlar/födelsedagspresenter mm. som skall hem med Patrik som åker till Sverige i morgon kväll. Avundsjuk? Nä då -inte alls :(

onsdag 17 mars 2010

Lagom? Only in Sweden

Det fick bli en babysitter med öron!

Jag lovar, det här var det minst avancerade jag hittade! Den KAN vibrera också. Och spela musik om man drar i lejonet och flodhästen, eller vilka djur det nu var, som sitter på en båge som man kan montera på. Fast de ser inte Alfred ännu, så bågen ligger i sin låda tills vidare.

Jag har letat efter något som inte kan vibrera eller gunga (som en gunga i en gungställning) eller spela musik, men det finns inte. Denna modell verkar vara den enklaste. Om de inte sitter på stora gungställningar, så har de fleecetygpåsar som man stoppar ner babyn i så att den inte skall trilla ut. Ingen som tänker på bebisvärmeslag här inte.

Nu har jag varit lyckligt lottad att få en klassisk vit IKEA matstol i plast till Alfred av fam Åkerblom, annars så hade vi varit tvugna att skaffa ett cirkusredskap till. Matstolarna här är inte av denna värld. Vadderade plastmonster med allehanda prylar på - kan inte tänka mig att det är lätt att få någon baby intresserad av maten i en sån....

I morse var vi förresten på en liten promenad. 20 min - sedan blev det för varmt och då gick jag ändå ut 07.30!

måndag 15 mars 2010

Den här trafiken får nerverna att sitta utanpå!

Då var det dags idag igen för en tur till the Cradle i den vansinniga trafiken. Denna gång för läkarkontroll av lille Alfred. Idag kom vi iväg i hyfsat god tid, men vad händer då? Vi blir påkörda. Plötsligt tvärnitar en taxibil alldeles framför vår bil och gör en omedelbar vänstersväng utan att blinka (tur att han svängde dock, för annars hade vi väl suttit som ett frimärke i bakdelen på den bilen). Nu var det ju givetvis så att en motorcykel låg alldeles för nära vår bakdel och körde rakt in i den. Santhosh och Patrik for ur bilen och skällde och gapade. Han som hade kört in i oss ville först inte lämna sitt telefonnummer (dessutom uppmanades han att låta bli av ALLA andra som la sig i) men Patrik fiskade tag i hans mobil ur hans skjortficka och ringde ett missed call till sig själv. Dessutom höll Patrik honom kvar i skjortärmen och höll kopplingen intryckt på hans motorcykel när han försökte smita iväg med motiveringen att han hade ett möte att passa.

Senare ringde vår chaufför firman som vår bil leasas av för att lämna namn, reg. nr. och telefonnummer till han som körde på oss, men då visade det sig att de inte var nöjda med det. De var sura för att vi låtit motorcykelsnubben åka iväg. De föreslog att VI skulle ha beslagtagit hans motorcykel och låtit honom gå från platsen. Var skulle vi ha förvarat den motorcykeln då?

Kände mig inte helt bekväm med att sitta i en bil, omringad av indier som alla skulle lägga sig i, tillsammans med en 2 veckor gammal bebis.

Vår läkartid var 10.30. 10.29 var vi framme så Santhosh gjorde ett bra jobb idag i trafiken.

Alfred hade gått upp 410 gr sedan vi lämnade sjukhuset och väger nu hela 3110 gr. Han fick också sitt lilla strama tungband klippt. Man vill ju inte riskera att han får kyssproblem i framtiden - en av de små komplikationer ett för kort tungband kan innebära - enligt barnläkaren. Viktigaste orsaken till det lilla klippet var dock att undvika talproblem i framtiden. Antar att en 3-4 åring inte lika medgörligt öppnar munnen för ett sådant litet klipp, så det var bättre det gjordes nu. En droppe blod kom det, men Alfred var lätt tröstad med lite mat omedelbart efteråt.

söndag 14 mars 2010

Bin

Egentligen ända sedan vi flyttade in i huset så har vi varit lite förundrade över varför det har varit så många insekter och framförallt bin i Noras rum. Varje morgon har det legat ett 10-tal döda bin på golvet framför hennes balkongdörrar. Vi har en form av insektsdödare i kontakterna som heter "All Out" och som de inte trivs med. Främst är de manickerna till för att döda myggor, men de tar det mesta och är säkert inte alls så hälsosamt för oss heller..........Det har också varit en söt doft i Noras rum.

För ett tag sedan såg vi hur bin kröp in bakom A/Cn och i går när bi-mannen kom fick vi våra misstankar bekräftade. Det satt ett stort honey-bi-bo i väggen bakom A/Cn. När den installerades hade man hackat ett stort hål i ytterväggen för att få in slangarna och bara satt igen det provisoriskt. Perfekt skyddat ställe för en bikupa. Dessutom raka spåret in i ett rum också.
Bi-mannen hade med sig en stor dunk med gift som han sprutade in i bot och sedan satte de ny cement i hålet på utsidan. Patrik pepprade med insektsspray från insidan. Under natten var dörren stängd - inga barn fick sova i det rummet - och giftet fick verka. Det var en rejäl hög med döda bin i rummet i morse som synes!





Idag kom bi-mannen tillbaka och de tog ner A/Cn inne i rummet, fyllde igen hålet från insidan med papper och silicon, monterade tillbaka A/Cn och satte en sträng med silicon runt den för maximal tätning. Nu bör det vara slut med honungslukt och bin i det rummet. Ingen sover där i natt heller för nu luktar det insektsspray i hela rummet, trots sanering idag.

fredag 12 mars 2010

Härlig lunch idag

Vilken fin lunch jag har varit på idag. Tack alla goa tjejer♥

Ett litet glas bubbel fick det bli för att fira Alfred. (Rebecca hade fått rådet av sin förlossningsläkare här i Bangalore att bubbel är fint för mjölkproduktionen - så det nappade jag på :)

Tack också till alla för de jättefina presenterna Alfred och jag har fått.

Kram på er ♥

Knorr

Om man kunde ha hoppat över några timmar mellan kl 16 -20 hade det varit bra. Dessa timmar tillhör INTE favoriterna för Alfred. Lille stackaren har ont i magen och skriker och skriker. Bara att bära och bära. Det är mer synd om honom än om oss förstås, men de stora barnen blir lite lidande. Det är ju precis när de kommer hem från skolan och behöver uppmärksamhet, mat, läxhjälp och så vill de ju gosa, men det vill inte Alfred. Bad har visat sig vara lugnande och utmattande, så vi har en ren bebis kan jag säga. Bad varje dag.......

Alfred sover gott om natten (hittills) - härligt -och vaknar 1-2 gånger. Han sover som allra bäst hela förmiddagarna vilket är tacksamt då jag kan få gjort lite praktiskt pyssel.

I dag är vi bjudna på lunch hos Mia, som hon är gullig och ordnar för mig och Alfred och alla tjejkompisarna kommer. Ser fram emot det.

World Kidney Day - liten rapport till mina kollegor

I går uppmärksammades Världs Njurdagen här i Bangalore. Det är dystra siffror man presenterar;

  • 12 % av den Indiska befolkningen lider av någon form av njursjukdom- de flesta av dem på grund av diabetes. Mer än 50% av njurpatienterna har diabetes.
  • 40 miljoner diabetiker finns i Indien (+ ett mycket stort mörkertal). Man uppskattar att det kommer att finnas 80 miljoner diabetiker i Indien om 15 år.
  • 95% av patienterna med njurproblem dör innan de hinner få medicinsk behandling
  • Tillgången på dialys är mycket begränsad, framförallt på landsbygden. I städerna finns olika kliniker och bättre tillgång- däribland några få där man kan få gratis behandling. En dialysbehandling här kostar från ca 1200 rs, vilket är ca 200 kr och medicinerna kostar ca 2000 rs/vecka (315 kr). Det är mycket pengar. Många som har jobb i de lägre samhällsklasserna tjänar inte mer än 5000-8000 rs i månaden om ens det.
  • Många vet inte ens var njurarna sitter i kroppen. En läkare säger, "I asked a kidney donor to show the location of his kidneys. He became very embarrassed and said 'Ask the nurse to go out so I can tell you'".

Endast 10% av njurdonatorerna är män. 90 % av de donerade njurarna här i Indien kommer således från kvinnor.

onsdag 10 mars 2010

Dagens fötter


Många fula ord.....

I går hade jag en tid hos läkaren på The Cradle och för ovanlighetens skull så var trafiken helt överj...lig mitt på dagen - annars enda hyfsat lugna trafiktiden. När vi nästan var framme (och redan försenade) fastnade vi länge i en korsning helt invävda i ett antal bussar som samtidigt försökte ta sig över från alla håll. Tror aldrig jag blivit så arg på dessa dumhjärnor i trafiken förut. Hur kan man tro att man skall kunna köra samtidigt från alla håll och någon backade sig dessutom genom korsningen. Patrik ilsknade också till och försökte få en busschaufför att sluta köra framåt, mot färdriktningen, genom att visa upp träbatongen som vi har i bilen utifall att......Det struntade den busschauffören fullständigt i!

Till saken hör att vår chaufför var osmart felplacerad från början och det var det som gjorde att vi fastnade. Han envisas ofta med att lägga sig i höger körbana, men problemet då är att vi ALLTID fastnar bakom alla som skall svänga höger (som vår vänstersväng blir det ju då) - även om det finns tydliga skyltar på att U-sväng inte är tillåtet.

Frågade (eller kanske snarare skällde ut honom) honom igår varför han stod där han stod och då svarade han "but U-turn is not allowed here" . Men använd ögonen!! Framför honom stod 5 bilar i rad som alla blinkade höger för en otillåten U-sväng.

Till slut kom vi i alla fall fram 10 min försenade och som grädde på moset blev chauffören dessutom stoppad av polisen och fick böta 100 rs pga att han inte hade vit uniform, vilket egentligen är kravet då man kör en bil med gula skyltar som vi har. Fast jag blev nästan lite skadeglad (elakt) men han har fått flera vita skjortor av Patrik, så han får skylla sig själv.

Den lille Alfred sov sig igenom all trafikturbulens. Perfekt sovmiljö - skumpiga vägar och mycket oljud.

måndag 8 mars 2010

Vart tar dagarna vägen?

Har helt glömt att en bebis tar så mycket tid. Tänk om det hade varit två? Har bestämt mig för att jag skall komma ur pyjamasen och in i duschen så tidigt som möjligt på dagen annars är det lätt att det inte blir av.

Amning varannan timme på dagen är vad som gäller nu. Så varmt som det är här tror jag att det är nödvändigt. Däremellan finns det lite praktiskt pyssel att syssla med.

I dag har jag introducerat vår nya maid Anthu i huset. Känns lite konstigt att börja om med ny maid. Den förra hade ju full koll på husets städrutiner, men just inte mer än så. Hon kunde väldigt lite engelska och inte heller läsa eller skriva så henne kunde jag tex. inte skicka att handla, något som jag behöver hjälp med nu. Man tar inte gärna med sig ett spädbarn ut i den indiska verkligheten. Det är både alltför varmt, luften är inte den bästa och trafiken är som vanligt galen. Det var också helt uteslutet att hon skulle kunna ta hand om Alfred vid behov.

När vi kom hem från sjukhuset i torsdags var hon kvar - hon ville ju givetvis få en titt på honom. Då lutade hon sig över bilstolen där Alfred satt och sov och SKREK " Hi baby". Han spratt till och viftade ut armarna i panik. När hon skulle gå gjorde hon samma sak fast då var det istället "Bye baby".......och jag som hade sagt till !!!!

Nya maiden kommer även fungera som nanny till hösten när Alfred är större och jag behöver lite motionstid :) tex.

Det kändes väl sådär att säga upp vår förra maid till arbetslöshet, men det var bättre att göra det nu än att dra ut på det. Patrik skötte det fint - jag slapp. Som det fungerar här så säger man upp dem med omedelbar verkan utan förvarning, vilket är ganska hårt, men är det enda sättet enligt "alla". Vi gav henne en extra månadslön istället för en uppsägningsmånad och ett rekommendationsbrev. Hoppas att det ordnar sig för henne. Vet att hennes man och två av sönerna har jobb i alla fall........

Lite annat att pyssla med nu är namnanmälan, passansökan mm. Får se hur det går.

lördag 6 mars 2010

Tusen tack Tullbergs♥

Många, många tack till familjen Tullberg som har varit så gulliga och tagit hand om de stora barnen när vi har varit på BB. Det var så värdefullt att Patrik kunde stanna med mig och Alfred under hela tiden på BB. Kram till er alla fem!

fredag 5 mars 2010

Syskonkärlek♥♥♥



Hemma mm.

I går eftermiddag fick vi åka hem Alfred och jag. Det kändes nästan lite som att smutsa ner honom att ta honom ut till bilen i den indiska hettan och avgasluften. På Cradle ville de gärna dekorera bilen som på bilden, vilket jag vänligen tackade nej till (här syns visst bara ballongerna, men det var en massa veckat blått band på motorhuven och taket också). De såg mycket förvånade ut över detta nej. I bilen hem reagerade inte Alfred ett dugg på allt oljud kring honom. Inte konstigt eftersom han måste ha vant sig under sina 9 månader i magen och alla bilturer han har lyssnat på där inne.


När vi åkte hem frågade jag chauffören hur det gick för hans syster som fick sin första bebis för ett par veckor sedan. Det gick nog bra sa han. Systern var ivägskickad till en moster 50 mil bort för inte kunde HON veta hur man sköter om en bebis. Det hade mostrarna/fastrarna bestämt gemensamt och eftersom den faster/moster som bor i Bangalore jobbar så var det inget att diskutera. Så nu är mamma och bebis hos mostern/fastern och blir upplärda och pappan är kvar här och jobbar. Hur länge då frågade jag. Hon kommer nog hem om 3! månader sa chauffören. Märkte att han tyckte att det hela var lite överdrivet och maken i fråga var visst inte nöjd han heller, men är de äldre damerna familjens överhuvud så är de och därmed var saken slutdiskuterad. Hu! Jag sa att det var minsann inga problem att ta hand om Nora när hon var nyfödd så det hade hans syster också fixat, men det tror man inte på här.

När jag har varit på Cradle på kontroller på tisdagar så har det varit barnmottagning samtidigt och det är ALDRIG en mamma som bär sitt eget barn. Det är allltid en äldre släkting som går och skakar barnet sjösjukt oavsett om det skriker eller ej. Man tar helt enkelt inte hand om sina nyfödda själv. Jag kommer att sticka ut på mina bebiskontroller.

Åter till oss.

Det tog en liten stund att bli utskriven. På alla papper står discharge kl 12, men vi kom inte iväg förrän vid 15.30. Det är så många man skall träffa innan hemgång så det var enorm trafik i dörren av diverse Cradle medarbetare. Nu hade jag ju vant mig efter några dagar. Det var sällan dörren var stängd mer än tre minuter i taget. Det var; sjuksköterskor, förlossningsläkare, barnläkare, barnsjuksköterskor, män från kantinen som serverade dricka och mat stup i ett, städ, städkontrollör, lakansräknare, head nurse som skulle kolla att vi var nöjda med sjuksköterskorna, ekonomipersonal som kom med fakturan ca en tim efter förlossning, mannen som skötte om födelsebevisregistreringen, sjukgymnast, hörselsjuksköterska, administratörer av olika slag, en annan headnurse som skulle kolla amningen.................Har säkert glömt någon ändå. Alla dessa människor kom flera gånger dessutom, men de var alla väldigt vänliga måste jag säga.

Jag blev dock väldigt irriterad en gång och det var när det skulle utföras ett hörseltest på Alfred. Då måste bebisen sova hårt och jag sa till dem i onsdags att nu sover han hårt, men inget hände. De hade visst inte haft tid. Så i går var det dags igen. Alfred sov hårt och jag sa till efter en ca halvtimma när jag var säker på det. Inget hände. Jag sa till igen efter ytterligare ca 30 min. Inget hände. Så efter ytterligare lång tid kommer en sjuksköterska och säger att hon skall ta honom för ett bad. Han skall inte alls bada sa jag. Han badade i går och dessutom väntar jag på ett hörseltest nu när han sover. Det är därför jag skall bada honom för då kommer han att sova hårt när hörseltestet görs säger sköterskan då. Jag ilsknade till och sa att man väcker väl inte en hårt sovande bebis för att bada honom (han skrek som en liten gris dagen innan i badbaljan) för att han sen skall sova hårt. Han sover ju hårt nu! Hon gick och efter en kort stund kom sköterskan som skulle göra testet och ville också ta med honom för ett bad med samma argument. Jag vägrade. Sa att hon fick minsann försöka göra hörseltestet utan bad och om det inte gick så fick han väl bada då. Hon sa ok och skulle komma efter 5-10 min. Hon kom efter 30 min så jag tänkte först att nu väntar de ut mig.

Tänka sig - det gick alldeles utmärkt att göra ett hörseltest på mitt sätt! (Jag hade lite tur där att han sov nästan 3 tim i sträck). Lagom till att sköterskan plockade bort elektroderna hon fäst på huvudet på honom så vaknade han. Hörsel perfekt.

Måste säga att vi var väldigt imponerade av effektiviteten på operation. De var mycket professionella och strukturerade. Narkosläkaren som la spinalbedövningen var snabb och det kändes som ett myggbett i det läget. Vår förlossningsläkare har varit helt suverän genom hela graviditeten. Hon var också snabb till beslut när hon såg att bebisen mådde dåligt. Snyggt snitt har hon också fixat. Snittet ser ut som ett litet leende ) och syns knappt. Funderar på hur hon kunde få ut honom genom det lilla hålet.

Det har varit helt OK och en positiv upplevelse att föda barn i Indien. Same, same but different kanske man kan säga. Det har genomgående känts professionellt under hela graviditeten och förlossningen. Läkartider, ultraljudstider etc. har kunnat bokas med en dags varsel och nu på slutet har jag inte ens behövt boka tid för mina kontroller hos vare sig läkare eller överburenhetskontroll med ultraljud och ctg. Bara att komma och då har jag desssutom prioriterats höggravid som jag var.

torsdag 4 mars 2010

Nu har vi bestämt oss för att.....

.....lill-Woodrow skall få heta Alfred.

onsdag 3 mars 2010

Lite fler bilder







tisdag 2 mars 2010

En bild på lill-Woodrow finns nu på Noras blogg....

.......se länk till den i blogglistan till höger

En liten krabat

Nu äntligen var det dags! Klockan 09:15 indisk tid föddes en ny liten Woodrow.
2960 gr (måste verifieras) och 49 cm lång. Ännu namnlös.

Lillen blev förlöst med snitt efter att han hade bajsat rejält i fostervattnet, vilket påverkade hjärtljuden, så han var tvungen att komma ut fort.

Vi mår fint, trots den lite dramatiska starten. Skriver lite utförligare senare och lägger ut bilder så snart nätet tillåter.