Den svåra svingen

En golfsving. Hur kan något som ser så lätt och smidigt ut hos andra vara så svårt och stelt hos mig? Så mycket att tänka på (eller det är väl tricket - att inte tänka); axelbrett avstånd mellan benen, lätt framåtlutad med rak rygg, rätt grepp om klubban, armarnas positioner och rörelse, höjden, titta på bollen hela tiden, slå med bra kraft, följa med slaget igenom....och inte minst rotera ryggen bakåt i svingen utan att röra höften! Jag såg en instruktionsfilm och den PROn föreslog en övning där man stod på knä och vred ryggen bakåt 90 grader.

Hur då?? När jag testade i går morse kunde jag nog max vrida 25 grader och sen tog det stopp!! Hur stel som helst!

Idag är barnen lediga och Erik vill åka och slå golfbollar. Min kropp vill inte det, men jag behöver träna så det får bli så. Jag förklarade rotationsövningen från filmen för Erik och utan svårighet roterade han bålen bakåt. Och det gjorde Alfred också. Hur lätt som helst. Alfred skall alltid härma rörelser vi gör och när Erik övar sving med armarna utan klubba så gör Alfred det också - håller ihop armarna och svänger dem från sida till sida. Hur lealöst och ostelt som helst.

Det är nog så. Man skulle börjat vid 1½ och inte vid 40!

Gick en runda med Åsa & Maria igår och vi kunde fått en bättre start än att bli hetsade av de 8 indier som kom efter oss till första utslag och började gapa om att de ville gå om oss - innan de ens börjat. De stod och övade puttar när vi gick förbi dem mot första utslag och gjorde ingen ansats till att röra på sig. Precis när den siste av oss skulle slå ut kom de och man såg en oro i ledet över att ha "långsamma damer" före sig. Efter några av våra första slag skickades det ut en man på mc för att tala om för oss att de ville gå före. Vi sa att vi släpper igenom dem när de kommer ikapp. Stress och ilska är inga bra förutsättningar för en nybörjare som jag. Tog några hål innan jag kom i balans. De kom aldrig i kapp. Efter hål 2 såg vi knappt en skymt av dem.

Två av våra vänner (duktiga golfdamer) råkade ut för samma sak förra veckan när de skulle slå ut från hål 10 och kom direkt från hål 9 - då man dessutom har företräde. Då kom den förste i en rad indiska män släntrande från fiket med en kaffe i handen och tyckte att de herrarna skulle gå före. Damerna förklarade läget; att de hade företräde och att de var snabba. Då sa mannen "Det avgör JAG, ni får två hål på er!" Rutinerade M & B kunde förvandla sin ilska till bra golf och gick en rekordsnabb runda och av de indiska uppblåsta herrarna syntes efter detta inte en skymt.

Liten man gör cykeldebut

Hår på förfrågan :)

Förfärlig bild! Svårt att ta kort på sig själv med mobilen. Måste ju hålla ett öga på hur det blir:-)

Rätt?, Fel?, Fegt? eller kanske lite oambitiöst?

I början av veckan fick jag besked att jag kommit in på en 15 hp kurs jag sökt, där jag tidigare var reserv med högt nummer, så jag hade släppt tanken.

Hur göra? Ingen kurslitteratur här. Funkar det att få den skickad från Sverige? 50-50 chans att den kommer fram skulle jag säga. Tidsaspekten för den leveransen är omöjlig att uppskatta. Jag ställde lite frågor till kursansvarig, som nog trodde att det skulle gå, men att jag ev. fick ta omtenta på första avsnittet pga litteraturbrist. Det kunde jag väl leva med, men så ingick även ett projektarbete i grupp som verkade lite knivigt att få till. Vill inte ställa till det för nån om jag måste hoppa av senare.

När jag väl kom in på kursupplägget och det diskussionsforum som var öppnat för kursen insåg jag snabbt att de flesta format sina grupper och några verkade redan tagit tag i projektet (kursen börjar på måndag....) Då tänkte jag lite pessimistiskt att de få som ännu inte gjort detta måste vara som jag, sent ute (eller kanske mindre ambitiösa). Hopplöst efter redan. Vad jag förstod av diskussionerna så läste många på andra program - hur de nu hinner en 15 hp kurs i tillägg? - och har god studievana. För mig. Allt nytt. Det tog ett bra tag att lära sig Borås högskolas system där jag läste sista kursen, så jag beslutade mig för att ge upp innan start helt enkelt.

Rätt? Fel? Fegt?

Jag vet bara att jag har Alfred, en nanny som gått ner i tid (vilket begränsar mig en del), en resande man och en Indisk vardag att sköta. Och så vill jag njuta lite också och träffa mina härliga vänner här, resa och ta hand om höstens fina gäster utan en klump i magen och en massa krav.

Så det känns rätt bra ändå, om än lite oambitiöst.....(fast det där sista - det skall jag snart glömma).

*Conditions apply

I morse när läste jag om Tainas rabattkuponger så slog det mig att jag tror inte att jag har sett en enda rabattkupong här på 2 ½ år, men det finns gott om värdelösa extraerbjudanden i tidningar, affärer och inte minst via sms.

Typ 1 rs (14 öre) rabatt på 1 kg lök, eller så köper man en paket müsli och så sitter det en paket mjölk fasttejpad på den eller en tvål eller en paket med disktrasor som man inte vill ha.

Men det allra vanligaste måste vara alla de FLAT OFF sale som aldrig är just flat off. För då skall det ju vara på allt, men det är det inte. En hylla märkt med flat off 40%, gäller nästan alltid bara max 3 saker på den aktuella hyllan. Resten kan vara ordinarie pris eller möjligen 5% -20% rabatt.

Och ALLTID garderar de sig med *conditions apply i mikro, mikro stil längst ner på ett erbjudande och de kraven uppfyller man i stort sett ALDRIG. För de är nästan helt omöjliga att uppfylla.

Det är nog bara på BODY SHOP som jag lyckas få bra rabatter, för de har så många olika erbjudanden att de själva blandar ihop vad som gäller på vad. Där brukar det faktiskt bli lite billigare än förväntat, speciellt när jag krånglar till det för dem genom att ta fram mitt klubbkort som alltid ger extrarabatt.

Nu skall jag iväg och färga håret med 80 % rabatt (om man jämför priserna här mot hemma:)

Sniglar rör sig fortare

Veckan har varit seg och lite extra vardagstung. Jag har skrivit om inlägget 10 gånger, men nej, det blir inte bra, så jag piggar upp med några söta killar istället (och en hög med fotbollskläder som kom till slut).



Just nu är det bara "Ee-iK" som gäller! Alfred hämtar Eriks keps och vill ha den på sig trots att den faller ner så att han inte ser nåt när han går. I går skulle vi just gå - hela vägen upp till Åsa för att lämna lite saker, men då kom ju Erik farande på sparken och då ville inte Alfred gå ett steg till. Han ville åka med och så blev det.

Annars är det ganska kul att gå på promenad med Alfred. I går stannade han på andra sidan vägen mitt emot vakterna vid klubben och började ropa till dem för att få deras uppmärksamhet. När den var fångad så började han med små skutt (han hoppar lite roligt) så att de vek sig av skratt. Det satt en tandlös gammal gumma (trädgårdsarbetare) på gräset alldeles bakom oss. Även hon skrattade och visade alla sina icke-tänder:)

Det är mycket voff på hundar också, men det kan nog ibland vara lite svårt för A att veta vad som är en hund. Tidigare i veckan när vi gick samma sträcka så gick Alfred fram till en indisk elefant i terrakotta som står i en trädgård nära gångvägen och sa VOFF!

Fotbollskläderna som aldrig kommer

I maj beställde (och betalade) vi fotbollskläder till Erik i den klubb han tränar med. Med namn och nummer. De ringde flera gånger och frågade vilket nummer han ville ha så att det skulle bli rätt. Nu minns jag inte vad han bad om, men det var självklart fel när kläderna till slut kom mitt i sommaren (och Santhosh hade varit där 5 gånger tidigare och fått vända för att de inte fanns). Men värre var det felstavade namnet så kläderna fick skickas tillbaka.

Efter att Patrik pratat med (läs skällt ut) ansvarig så skulle det ordna sig, men nu hade de glömt vilken storlek det skulle vara. Tur att Erik hade koll.

Efter flera turer fram och tillbaka blev vi lovade att de skulle levereras hit hem.

I går morse hade tränaren smsat Patrik att de skulle komma och han undrade vilket husnummer vi har.

Jag ringde upp tränaren för att försäkra mig om att han var påväg och då sa han att han hade varit på Palm Meadows, men inte hade hittat(?!) vårt hus, vilket borde vara ett av de enklare att hitta. Nummer 2 på huvudgatan. Han skulle komma tillbaka till området 12.15. Gick det bra att han kom då? Ja, Erik var sjuk igår och hemma, så någon fanns i huset.

12.20 ringer tränaren igen. OJ nu hade han kommit på att han måste ha lagt kläderna i en annan bil så nu kunde han inte heller komma, (säkert.....), men han skulle lämna dem till sin boy på eftermiddagen så att de skulle kunna levereras vid 18.15. Det är väl inte svårt att gissa att ingen kom, varken då eller senare. Jag smsade tränaren igen, som bad om en minut för att kolla vad som hänt. Strax efter ringer hans boy på väldigt knackig engelska och sa nåt i stil med "sorry madam, couldn't come" orsak fattade jag aldrig. Han undrade om han kunde komma i dag på morgonen istället och då sa jag att då skall det vara på morgonen då.

"At what time should I come, by 12?" Då ilsknade jag till och sa att 12 inte är på morgonen och att kläderna skall vara här före 12!

Nytt sms till tränaren där jag skrev ganska bryskt att jag FÖRVÄNTAR mig att det blir så också!

Only in India

1 timma och en kvart i sandlådan

Nja, jag kan tänka mig roligare saker, men det kan förmodligen inte Alfred. Han känner inte lukten av kattskit (förmodligen uträttar alla katter - tama och vilda - sina behov där :(, eller tänker på alla faror som lurar på de undermåliga lekställningarna.

För att överhuvudtaget göra någon nytta i sandlådan behövs spann och spade. Alfred har haft bådadera, men de hade visst fått fötter och kunde absolut inte hittas när vi skulle gå. Hittade några ganska stora byttor som man skall bygga torn av och som fick duga som spann, men spade fanns ingen. Man kan ju inte komma till sandlådan med en stor matsked från besticklådan. Nån ordning får det vara. Iväg till affären och kolla vad som fanns där. Hittade en ljusblå risslev med röda hjärtan på för hela 17 rs (2,50 kr) (Vill minnas att jag betalade minst 100 kr för några liknande risskedar från Rice för länge sen.....) Den fick duga. Alfred som är sin fars son tyckte inte riktigt om att sanden fastnade i händerna och försökte förtvivlat vifta bort den grova sanden.På lekplatsen var såklart inte sanden alls det roligaste utan Alfred föredrog till en början de alldeles för stora, farliga lekställningarna. Som tur var kom lite fler barn efterhand och han fick annat att fokusera på, som att kolla på vad de gjorde med hans saker som de snabbt började att leka med.

När de nu lånade hans saker kunde ju Alfred inte vara sämre utan han bestämde sig för att hans nya favoritleksak var en springcykel som ett av de andra barnen hade med sig (en lite större version av en sån som Alfred har och som inhandlades i Tyskland och fraktades hit i resväska). Han tillbringade lång tid med att sitta på den cykeln på olika sätt:)

Alfred på sin cykel hemma för någon vecka sedan

Efter lekplatsen blev det ett välbehövligt bad för lilleman.

Jag misstänker starkt att jag inte kommer att komma undan fler turer till den lekplatsen.

Det har nog bara börjat!

We will Rock You

I år kommer både Nora och Erik vara med i skolans musicaluppsättning; "We will Rock You".

Erik har haft dansaudition denna vecka och kom med i danstruppen! Nora får vara med på gamla meriter (Mamma Mia) och slapp audition. Hon kommer att vara med i kören som förra året, eventuellt med något solo.

För Nora innebär det träning 4 dagar/vecka; varje må-to 2 timmar efter skoltid. För Erik är det träning på skoltid som gäller.

Sverigebesök i samband med musicalen blir det i år igen. Förra året familjen T och i år kommer moster med familj att vara här när det är musicaldags den 22 oktober och det är båda barnen superglada över. Vi fixar biljetter åt er!!

Sim-salabim, eller?

Nej, här hjälper inga trollspö tyvärr.

Ni kanske minns strulet med att fixa ett kontantkort till Erik. Till slut, under förra hösten, lyckades kompis till Santhosh skaffa ett som fungerade.

Självklart blev det kvar i Sverige under julsemestern, men vi fick med det hit igen nu i somras. (I våras orkade jag inte ens påbörja någon ny procedur med nytt kort så Erik var utan).

Det visade sig att det var helt onödigt arbete att leta upp det där simkortet hemma. Det var såklart avaktiverat och någon annan hade fått numret. Jag hade ingen aning om att Airtel ringer då och då (eller rättare sagt jag vet att de ringer stup i kvarten och att jag definitivt UNDVIKER att svara då) för att kontrollera att numret är i bruk och svarar man inte på 3 försök så stänger de av numret och pengarna fryser inne. DET tror jag att de gör en god affär på!

OK. Nytt kort måste skaffas trots allt och Santhosh fixade det i förrgår eftermiddag. Nu registrerat i hans namn. Han kom tillbaka och sa att simkortet kommer att vara aktivt från och med dagen efter (igår). NOT.

Tillbaka i dag, men nu instruerade jag honom noga att det är till ett Airtel kontor han skall och inte till det hål-i-väggen ställe som han köpte simkortet i. Efter 20 minuter var simkortet aktiverat, men nu gäller det att ha telefonen på, för inom ett par dagar kommer man ringas upp av MYNDIGHETERNA och svarar man inte då, så är det kört. Igen. Då måste jag också kunna säga att simkortet tillhör Santhosh och uppge hans adress. Hur det nu skall gå?

Låter det smidigt?

När syrran är barnvakt

Jag vet inte vem som är nöjdast? Alfred som kollar på Rorry eller Nora som fått honom att sitta still ett par minuter.

Den stora lillebrodern satt förmodligen frivilligt i soffan med sin dator...........

74 idag

Grattis kära Pappa/Morfar/Svärfar på födelsedagen!!

Kram från oss♥

En chans till halva kungariket?

Strålande kungliga bäbisnyheter såhär på bröllopsdagen☺ GRATULERAR

Alfred funderar över om han nu inte i alla fall har en liten chans till halva kungariket - om det blir en prinsessa vill säga☺

En strålande vacker sommardag för precis 15 år sedan

17 Augusti 1996

♥

Det regnar in

Vi har läst nättidningar om det förfärliga regnandet i de svenska hemtrakterna (och ber lite lätt att det inte har regnat in i vår källare). Inte kan vi vara sämre här. Skyfall hela natten som tog ett uppehåll under morgon och förmiddagstimmarna för att återkomma med droppar stora som plommon vid lunchtid.

I förmiddags när jag skulle dra isär Noras gardiner höll jag på att halka i en stor pöl med vatten på golvet framför högra fönstret vid balkongdörrarna. Tänkte att Oj har Alfred kissat här? (vilket är lite svårt med blöja....) Insåg ganska snabbt att det faktiskt regnat in då jag fann en lika stor vattenpöl på vänstra sidan av balkongdörrarna. Det ser faktiskt ut som att balkonggolvet på balkongen utanför Noras rum lutar lite in mot huset, vilket inte förvånar alls. Det har hänt förr att det regnar in. Förra gången var hela mattan dränkt.

Erik har definitivt det bästa rummet i vårt hus. Där känns det torrt. Hans lilla terass/balkong ligger skyddad mot väder och vind och har tak över hela. Ganska svalt är det också pga rummets läge.

Det regnar fortfarande och klockan är snart 20. Det blir säkert en blöt natt till. Kanske kryddad med åska för kvavt är det hela tiden.

Windmills of our mind

Området är nytt och ligger i stort sett mitt i ett område med kontorskomplex. Det har det fantasifulla namnet Windmills of our minds. Jag har varit på ställen som är lättare att hitta till.....I torsdags var det play group i ett av de nya husen.

Meningen är nog att man skall få någon friluftskänsla på detta område för alla hus, som knappt såg ut som hus vid första anblicken, hade takträdgård såväl som vanlig trädgård och grästak. Tanken med takträdgård är ju god (ormfritt tex.) men jag undrar om man hade tänkt på monsunregnen? Eller på att det kanske kommer att bo en barnfamilj där? På bilden finns ingen anlagd takträdgård, men det gör det i verkligheten på vissa hus. "Räcket" på taket bestod av ca 50 cm höga och ca 20 cm breda, platta stenskivor, som var satta på snedden med ganska stort mellanrum. En liten Alfred hade kunnat slinka igenom hur lätt som helst. Möjligen hade han blivit uppfångad av det enorma halvmåneformade entrétaket i plexiglas som täckte in både entré och bilparkering. Man fick känslan av att kliva in i en grotta när man gick in genom ytterdörren, men där inne väntade ett hus som badade i ljus från stora fönster. Riktigt coolt.

Badade, men då i vatten, gjorde tyvärr även innertaket som redan (två månader gammalt) var rejält vattenskadat på övervåningen. Tätningen mellan gräset på taket och själva taket höll inget vidare. Man såg från takträdgården upp mot det välvda taket att något som såg ut som en platonmatta stack fram och såg ut att vara ditlagd utan större passning. Några skivor som täckte sidorna av taket, typ vindskivor, fanns absolut inte, så där var det fritt fram för vatten att sugas in när det monsunregnar på tvären.

Hur tänker man egentligen? Jag slutar aldrig att förvånas över denna brist på noggrannhet. Det var riktigt snyggt och annorlunda men jag undrar tyvärr hur länge de där husen håller?

Detta med att få besöka olika hus, i olika områden, är definitivt en av fördelarna med att åka på play group med Alfred. Förutom att Alfred tycker att det är toppen förstås!

Långhelg

I morgon firar Indien Independence day. Det är 64 år sedan (1947) Inden blev ett fritt land.

Det är Government holiday för många, men icke för våra barn i vanlig ordning. Fast i år blir det inget skolk. Både 2009 och 2010 valde vi att inte skicka barnen till skolan då 15 augusti inföll på en lördag respektive söndag. Nu är vi överens om att de skall gå i morgon. Det är måndag och det är kort dag, ca 2 timmar, och de får åka bil till och från skolan. Det skall hissas flaggor och hållas tal i all oändlighet (man firar även Koreas Independence day). Lite synd om barnen är det allt.

Patrik är ledig i morgon och passar på att ta en golfrunda, vilket VI även gjorde idag. På MITT initiativ. Riktigt kul. Det gick faktiskt helt Ok för mig och bra för P i vanlig ordning. Roligt att gå tillsammans. Nora var barnvakt åt Alfie.

Hon har fått "jobba" flitigt i helgen då det barnvaktades även i går kväll åt både Alfred & twinsen F, då vi vuxna var på trevlig middag hos ett par i sparkcykelgänget. Vi mjukstartade hösten med att ta oss dit till fots och sedan stanna på en plats hela kvällen.

För övrigt så badas det flitigt nu förtiden. Alfred älskar att guppa runt i vattnet med sina runda armringar. Han trampar vatten och tar sig framåt. I dag såg han så söt ut när han härmade mig när jag sträckte ut benen framåt i vattnet och flöt. Då gjorde han genast likadant, men ringarna vill tippa honom tillbaka så han fick kämpa lite.

Fina Åsa

Min kära "Indiensyster"

Stor Grattiskram på födelsedagen♥

3:e gången gillt för sommaralbumet!

Värst vad det har strulat med det här. Eftersom jag fick lägga in albumet på ett, för mig, nytt sätt sätt uppmärksammade jag inte att det låg en automatisk låsning på albumet som måste tas bort. Låsningen är borta nu. Tack Y för att du uppmärksammade det!

Jag vet vad Alfred saknar.............

En stor ofarlig trädgård och en fin lekplats!

Alfred gör vad han kan för att försöka rymma ut. Så fort han hör någon vid dörren rusar han dit i hopp om att få gå ut. Han kan (tyvärr) öppna myggdörrarna, men det hjälper inte mycket när dörrarna bakom är reglade. Måste ha det så för i måndags rymde han ut. Upptäckte plötsligt att det var väl tyst och så hörde jag myggdörren slå. När jag sprang och tittade efter Alfred så stod han på en stenplatta mitt i trädgården. Vägen är nära och det är kobrasäsong, så det var ingen bra övning :(

Tänkte att jag får anstränga mig för Alfreds skull så vi gick iväg till lekplatsen på området i går eftermiddag men det piggade tyvärr inte upp. De flesta saker där är farliga och dessutom är han för liten för det mesta. Finns ingen kontroll på lekställningar här, så säkerhetsnivån är oerhört låg. Skall ta kort vid tillfälle och lägga upp här. Det finns en lekplats vid klubbhuset också. Den är något bättre. Får ta med hink och spade!

Då så. Sommaralbum klart i marginalen till höger!

Får inte bildspel att fungera, men klickar man på bilden kommer man in i Picasa och kan se alla bilder där. Välj första bilden så kommer bildspelet igång (hoppas jag).

38:or och 36:or, eller? tvärtom? eller bara 38:or?

Skolstart i går med det sedvanliga köandet efter skolkläder och böcker. Rätt så rörigt i vanlig ordning. Allt praktisk skulle egentligen ha ordnats i fredags, då det är registrering och bok- och klädhämtning, men vis av erfarenheten så är det ett ännu värre projekt med fler köer, så det har vi bara gjort en gång och sedan lärt oss av det. Dessutom vill man ju inte offra flera dagar i Sverige och komma tidigare för det.

Man fyller i registreringspapper som skall skrivas på av Account manager om att man har betalt skolavgiften innan man får hämta ut något alls. Det fixade vi (Åsa & jag) först. Vi sa i alla fall att det var betalt fast vi inte vet säkert.....det sköts av Volvo.

Utrustade med signaturer köade vi till kläderna. Jag tänkte att formal uniforms kanske var klara eftersom skräddaren mätte båda barnen sista dagen i skolan i Eriks klassrum när jag var med, men nej då. De hade inte mätt någon innan skolan slutade!? Det vet jag ju att de hade, men efter några tafatta försök att protestera så gav jag upp. Det behövdes nya mått, som de lovade att gå till klassrummet och ta. Åsa var ganska säker på att det inte kommer att hända (och sannolikt hade hon helt rätt), så vi fick jaga tag på barnen och få dem mätta på plats.

Inga uniformsskor fanns att hämta, så det blir en ny vända för barnen på onsdag. Viss ransonering även i klädtilldelningen av sports uniform och jag fick inte riktigt de storlekar jag trodde att jag skulle ha. Barnen & jag var (i alla fall enligt min mening) överens om att vi skulle ha storlek 38 till båda, fast Nora hävdar att hon hela tiden sagt 36.......Hur som helst fick jag 36 till Erik på shorts så de kan byta.

Dessutom lämnades denna jättehög med skrivböcker ut åt Nora med det lilla Tom&Jerry pennfodralet. Det brukar vara princessor eller bilar eller någon seriefigur till alla oavsett ålder:)

Nöjda (och klara trodde vi) lämnade vi in våra registreringspapper till administration enligt anvisning.

När Nora kommer hem så undrar hon var alla läroböcker är?? Det sa ingen något om. Då undrar hon var registreringspappret är för det behöver hon för att få ut sina böcker.........Pust. Hon får fixa det själv idag på administration.

Lättare med Erik. Allt levereras i klassrummet.

Nora var superglad över att komma i samma klass som två av sina bästa vänner. Erik var väl inte helnöjd, men han är väldans anpassningsbar så det skall nog gå bra. Det är ju faktiskt inte så lång tid kvar.

Lille baddaren

Sommaren är bortstädad

Huset i Lindome är grundligt utstädat och med välfyllda väskor (som alltid) är vi tillbaka i Bangalore för de sista månaderna i Indien. Under 8 veckor har vi hunnit träffa många nära & kära -familj & vänner.

Tack alla underbara (ni vet vilka ni är ♥) som förgyllt vår sommar!

Flygresan gick bra, men det är ett tufft projekt att resa själv så långt med barnen. Självvalt - Ja, och att det fungerar skall barnen ha stor credit för.

En sak jag funderar över är det här med taxichaufförernas ovilja att hjälpa till i Sverige. Eller får de kanske inte ur arbetsmiljösynpunkt? Både i vintras liksom i går morse, fick jag själv släpa alla väskor till taxin. Då i iskyla och halka. Nu under något bättre förhållanden, men lika tungt. Jag förstår att de inte kan lyfta bagage i tid och otid, men man tycker ju att en ensam kvinna som reser med tungt bagage och tre barn, varav en bäbis, skulle kunna få lite hjälp att dra väskor, men inte då. Dessutom såg han ut som ett ? när jag frågade var bältet var i den Rock-a-tot, som han halade fram när jag frågade om den beställda bakåtvända bilstolen. Alfred fick sitta osäkert obältad i en alldeles för liten bilstol. Pust. Det började ju bra.

Väl på Landvetter lastade han ut väskorna och sa "du kan hämta vagnar där" och pekade på andra sidan vägen, hoppade sedan in i bilen och drog. Tack!

Incheckningen lyckas jag aldrig bra med, och igår var inget undantag. Det tog en evig tid. Det var strul med våra platser, eller snarare med brist på platser. Nora fick en stand by biljett från Paris till Bangalore.......I Paris omvandlades den som tur var till en plats, men jag och barnen var satta på helt spridda platser i planet, inklusive Alfred !. Vi blev anvisade att sätta oss på de platser som stod på våra boardingcard, då det skulle vara lättare att fixa ihop oss när alla satt. Det gjordes dock inga ansatser att flytta oss när alla väl satt och var räknade. Jag sa till igen för 5:e gången, men då sa de att planet är fullt, så det går inte att göra något åt det !? Jag som satt med Alfred i knät, trots att han hade egen plats, sa att de åtminstone måste fixa två stolar åt mig och Alfred bredvid varandra, men då hävdade flygvärden att bäbisar inte får egna platser! Jag försökte då förklara att vi har bokat och betalt egen plats åt honom, så han SKALL ha en plats. Efter ett evigt dividerande och först när jag blev riktigt arg och förmodligen ganska högljudd (ALLA vände sig om och tittade) gav flygvärden med sig. Allt han hade behövt göra direkt var att kolla lite noga på Alfreds boardingcard som jag försökte visa honom hela tiden och som han till slut bemödade sig om att titta på. Jag undrade samtidigt om det var ok ur säkerhetssynpunkt att en 10 åring satt själv, och först då så gjordes det en rokad och vi fick 4 i rad. Det var en man som såg ganska sur ut över att behöva flytta men han fick en bättre plats i byte, så han hade inget att sura för.

Hitresan är jobbigare än hemresan till Sverige, då det är dagflygning hit och då sover inte bäbisar på beställning. Det är skillnad på 6 timmars sovande och 3 timmars vaken Alfred än det omvända. I går sov han knappa 3 timmar och var vaken dryga 6. Efter halva flygtiden hade han ett mindre bryt och vi fick vandra i gångarna några varv innan han var utmattad nog att somna hos Nora en stund och även jag fick stänga mina tunga ögonlock en halvtimma.

Framme i Bangalore möttes vi av en glad Santhosh som genast tog över hälften av vårt bagage (trots ny skada i foten som han haltar av) och Ekbergs chaufför, Kumar, som tog hand om andra hälften (i väntan på 'sin' familj som landade strax efter oss). Det är service det!

(En solbränd och lycklig Nora kom förresten hem från Nice också, fast det blev inget bloginlägg om det..........)

Vår sommar i bilder kommer i ett album om ett litet tag.

Tills dess några små sommarminnen från en dag på Knarren hos Lindströms.