Förra veckan var en
SKITVECKA. Bokstavligen! Det är inte ofta jag får känslan av att inte ha kontroll (som jag bekant gillar.......) och känner mig uppgiven, men med STOPP I AVLOPPET och oändliga dränerings och källartrappsarbeten på utsidan som aldrig blir klara, så kändes det som både huset och jag var på väg att ge upp. Patrik var i Kina.
Jag upptäckte i onsdags kväll att golvet på toaletten nere badade i äckligt, illaluktande vatten. Bara att kavla upp och dra igång. Höll på onsdag, torsdag och fredag kväll i många timmar med högtrycksrensning, rensband, bakpulver & vinäger (läste lite husmorstips:) & spolning innan jag fick loss skiten (trodde jag....) Tack ock lov för snälla pappa som kom och assisterade☺
Kan inte ens räkna alla de hinkar med sunkigt avloppsvatten som jag sopade och skopade upp från badrumsgolvet innan det slutade att backa upp otrevligheter.
I fredags kväll, på bästa TV-tid, skurade jag äntligen toaletten nere med alla medel jag kunde hitta och kände mig väldigt nöjd med mitt verk.
Hade dock på känn att vi borde ta en rensning från brunnshållet också, men den övningen sparade jag till P som en lördagsövning. Vad ser vi då? Brunnen var full! Alla avloppsbrunnar i området skulle vara tömda v 39, men kommunens entreprenör hade uppenbarligen glömt just vår......Inte konstigt att rören var fulla.
Bara att ringa på akuttömning! Efter ett bakslag på söndagskvällen med ytterligare timmar i sällskap med högtrycksslangen gav avloppet slutligen upp ett avgrundsblurp och sista proppen tycktes lämna huset.........
Jag besparar er bilder från dessa övningar............
På lördagen, då vi fortfarande svävade i ovisshet om kvarvarande avloppsproppar, fick vi i alla fall oväntat finbesök av familjen T från Stockholm. DET var TREVLIGT!:)