Nöjd

Pustar ut efter en intensiv helg. Hade bestämt redan innan helgen att barnens rum måste vara röjda och sorterade senast söndag kväll och så blev det, men det tog nästan hela dagen. Vissa saker skall med i våra resväskor, vissa saker skall med i en liten flygfrakt på 1 kubik och resten i stora containern framåt sommaren. Det är en befrielse att ha det under kontroll.

Det blev en del slängt och en hel del skall skänkas åt olika håll; till OWC:s välgörenhetsförsäljning till våren, till olika maider & chaufförer som vi känner, till Indus Community School mfl.

Patrik har spelat Skandinavisk goftävling idag (han slutade 2:a!) och packade sedan sin väska och for till Kina nu ikväll. Inte helt optimal tajming, men inget att göra något åt.

Igår var vi på fotografering igen hemma hos Alice, fotografen som tog alla fina bilder som jag har strött ut lite här och var på bloggen. Skillnaden denna gång var att igår var det Nora som stod bakom kameran till största delen. När Alice hörde om Noras intresse för foto, sa hon direkt att hon måste komma och fota hos henne i inlärningssyfte. Det blev många jättefina bilder, som dock inte är färdigredigerade ännu, så jag återkommer med bilder snart. Hoppas jag.

Därefter fotbollsträning för Erik och inköp av några resväskor för oss innan vi skulle iväg på middag till Patriks kollega Hima på kvällen. Mycket trevligt, men som vanligt ganska annorlunda mot våra middagsbjudningar. Man vet liksom inte när det är dags att börja äta......Man börjar alltid med något att dricka - länge - innan man börjar närma sig maten (som stod framdukad redan när vi kom). På något sätt blev det till slut läge för Patrik att säga att kanske var det dags att äta lite. Så vi satte igång att äta Patrik, Erik och jag, men värdparet tog ingen mat. Det kändes lite underligt att sitta och "själväta" hemma hos någon. Någon timma efter att vi ätit klart tog Himas mamma, som var på besök, lite mat och därefter maken och stund senare även Hima.  De bjöd på många goda indiska rätter.

Alfred var trött redan när vi kom och tyvärr inte helt på sitt bästa humör. Dessutom blev han panikrädd och började hylskrika varje gång ett tåg åkte förbi och tutade (och det var ofta då lägenheten ligger nära järnvägen som går till Chennai). Han ägnade största delen av tiden vi var där åt att bära och skjuta runt på två små sittpalllar som de hade.

Eftersom jag tar helgen baklänges (märker jag) så blir det även en liten bildserie från årliga PYP Sports Day på Indus som gick av stapeln i fredags.

De flesta tävlingar utom löpning var avklarade under veckan, som tex. Cricketbollkast (kanske kan jämföras med kast med liten boll som i alla fall de nu över 40 har minnen av - finns det fortfarande på idrottsschemat kanske?), längdhopp mm.

Erik sprang i Pegasus stafettlag på 4x100 m och det blev en bronspeng för dem:) I övrigt är det, som vanligt, stor fokus på den inledande Drillen, som det tränas länge och väl för. 5:orna hade ett komplicerat program med stora tyger som skulle höjas, sänkas och vinklas efter olika trumslag. Fattar inte hur de kom ihåg allt. Fint var det och inga fel gjordes.

Alfred knör in en av Åsas goda bullar i munnen. Vet inte riktigt vad som samtidigt förvånar honom?

Snälla Åsa sydde ju en fin Pegasus body åt Alfred till förra  årets sports day. I år klippte jag bara av de små benen på bodyn och vips blev det en söt t-shirt istället.

Drill

Både Nora & Oskar var nöjda med att exams var över och bjöd på fina tansträllningssmile :)

Erik redo för stafett

Andrasträcka för Erik och Pranav hade gjort ett fint jobb på första sträckan och lämnade över i ledning efter 100 m.....

I mål blev det en fin bronsmedalj!

Fina killar ♥

På eftermiddagen bjöd Maria på mysig julfika med god hemjord glögg, svenska pekkarkakor och nybakade lussebullar.

Hela fredagen undvek jag att tänka på att det var sista dagen i Indien tillsammans med Åsa :( De for hem till Sverige på jullov samma kväll och det blev en avslutande middag på klubben på kvällen tillsammans med dem o Maria o tjejerma.  Det blev ett tårfyllt avsked. Det är ju en speciell tid som är slut - även om vi snart kommer ses igen.

Åh vad jag har svårt för avsked.......och fler blir det under veckan med fler tårar......:((