söndag 31 maj 2009

Mors dag

är det ju de flesta dagar här i Indien enligt övriga familjemedlemmar, så inget särskilt fokus på mig idag utan snarare på att rädda regnskog (fast Nora har skrivit en söt hälsning till mig på sin blogg - tack gullunge!).
På Indus ÄLSKAR man projekt och helst sådana som skall genomföras på fritid och över helger med redovisning på måndagar. I torsdags kom man tydligen på i skolan att detta "rädda nåt" projekt inte skulle hinnas med på skoltid utan praktiskt nog kunde genomföras hemmavid. Alltså har halva dagen gått åt (för Nora och mig) till att göra en poster (kampanj) om "When did You last save a tree?".
Som tur var kom Stefan och Claes, VOLVO kollegor till Patrik från Göteborg, på besök och piggade upp dagen. På schemat stod kaffe och kanelbullar på terassen, lunch på clubhuset, ytterligare några timmar med kylda drycker på terassen (dock inte för oss som arbetade hårt med regnskogen) och god middag med monsunregnsgrillad oxfilé och potatisgratin, som fick sin slutliga finish i den underliga mikro-kombi-ugnen med bra resultat. Till detta fixade Nora jättegod guacamole.

Kvällen avslutades med mer spänning än väntat med slutet på Paris-tennis matchen mellan Robin Söderling och Raphael Nadal, vilken ju slutade med härlig svensk seger.

Glömde visst att vi har haft snickarna här idag också för att sätta upp lite tavlor och skruva upp krokar i terasstaket. Man kan väl sammanfatta det hela med att en cm upp eller ner inte är så noga och det som inte kan skruvas i, bankas i. Om än med stukad krok, så sitter den fina terassdekorationen från Camilla på plats och den passar så bra så!

Första loppet i Indien


Då var min första löpartävling i Indien avklarad. Tävlingen bestod av flera olika klasser, allt från elit till "senior citizens" - promenad. Elitloppet dominerades totalt av afrikaner, det finns ingen lista ännu men jag tror ca 20 löpare gick i mål innan första icke-afrikan dök upp inne på stadion där vi i öppna klassen stod och väntade på att få starta. Starten var lite tumultartad med många som hade väldigt bråttom, de flesta hade eld i baken i ungefär 1 km, då de insåg att de hade gått ut lite hårt. Jag försökte ta det kallt men rycktes med då min första km gick på 3.50. När även jag sansat mig så höll jag ett mer lagom tempo och jämn fart resten av loppet. Till slut kom jag in på 46.10 vilket jag är nöjd med. Vinnaren av elitklassen hade 28 minuter och några sekunder, helt overkligt. Vinnaren i respesktive elitklass vann 21 000 USD. Jag fick ett paket kex och ett diplom. Yippie!! Men kul var det!

lördag 30 maj 2009

Sunfeast World 10K

The Times of India är en tidning med förkärlek för goda råd (som ni vet). Inför morgondagens löpartävning Sunfeast World 10K i Bangalore har Patrik lite att tänka på;
-Plocka redan idag fram ditt kit för morgondagen - shorts, underkläder, skor, sockar, t-shirt och sätt fast din nummerlapp.
-Kolla noga så att det inte är någon sand eller grus i skorna.
-Klipp tånaglarna.
-Gör inte massa arbete hemma - du kan sträcka dig eller göra illa ryggen (detta gillade Patrik särskilt - jag som försöker få lite tavlor upphängda just idag).
-Tänk inte på hur lite du har tränat eller hur otränad du känner dig.
Rapport på hur loppet går kommer i morgon och förhoppningsvis lite bilder också om vår chaufför kan hantera vår kamera. Rådet om att släktingar och vänner skall heja på hoppar vi över eftersom loppet springs kl. 08.10 på morgonen med avfärd kl.06.15 hemifrån.

Har någon sett min...?

Det är nog en av de vanligaste frågorna i vårt hushåll sedan vår maid har börjat lägga in den färdiga tvätten i garderoberna. Jag matar fortfarande tvättmaskinen, men vad som händer efter det har jag inte längre någon koll på. Tror att maiden funderar väldigt över vissa plagg och oftast blir det dessvärre fel; Patriks kalsonger bland Eriks och tvärt om, Noras baddräkt bland Eriks badkläder, Patriks t-shirts i min garderob, mina träningströjor bland Eriks t-shirts, Eriks pyjamasbyxor bland Noras toppar...........Jag försöker tala om att jag gärna lägger in tvätten, men det örat lyssnar maiden inte på. "I work, madam rest!"

fredag 29 maj 2009

Gräs(lig) leverans

Har varit och köpt lite terrassväxter idag. 5 stycken blev det. Blir lite mysigare så. För ca 285 SEK (inklusive hemleverans, krukor, fat och stenar) fick vi följande grönska:
De som levererade växterna var lite skumma och en av dem såg ganska otrevlig ut. Han (med otrevlig uppsyn) skulle absolut upp på terrassen och titta innan han bar upp någon växt och sedan gick han snabbt ner - trodde jag som var kvar i ca 30 sekunder och satte ut fat. När jag skulle gå ner igen mötte jag honom påväg ut från Eriks rum, där han absolut inte hade nåt att göra. Släppte inte honom med blicken ett ögonblick efter det - gick två steg bakom och tänkte att han iof inte kan knycka något medan han bar upp en stor växt, men jag ville markera att jag hade ögonen på honom. Trevligt var det inte. Han väntade sig dricks när han skulle åka, så jag räckte 20 rs (ca 3 kr) åt kollegan, men den otrevlige snappade snabbt åt sig dem och såg sur ut = inte nöjd. Jag stängde och låste snabbt.

En (lite väl) orange sari

Jag undrar lite över om det finns en likhet mellan indiskor med Sari och Skottar med Kilt. Man är väl ingen riktig skotte om man har nåt under kilten och jag undrar om man är en riktig indiska om man har säkerhetsnålar i sarin? Nu är det inte så att jag har några ambitioner att bli en riktig indiska, så jag HAR säkerhetsnålar i sarin. Förutom själva tygstycket som skall viras och veckas enligt konstens alla regler, så skall man klämma sig in i en liten top, som sitter som ett klister och som man svettas kopiöst i. När jag kom till Matilda i morse för att prova så hade hon fått på sig topen bak och fram - verkligen inte lätt att se när den inte satt på vad som var fram och bak - med "brösten" på ryggen. Vi fick ett gott skratt i alla fall och topen hade betydligt bättre passform rättvänd.

Vi fick givetvis be Matildas maid om hjälp med att klä på oss och trippade sedan hem till oss för att hämta säkerhetsnålar för att "säkra upp". Många blickar på den korta vägen. Vår chaufför hade just kommit hem och han blev nog lite impad för han sa "You look very beautiful mam", två gånger. Vår maid blev överförjust och började genast ordna vecken och rätta till sarisarna, som hade hunnit trassla till sig lite på vägen. Hon har pratat om sarin hela dagen sedan. Jag köpte ett liknande Sarityg till henne som hon skall få i sommarpresent när vi åker hem. Tror hon kommer att gilla det. När hon såg korten på mig i sari, så ville hon gärna att jag skulle ta kort även på henne i hennes "städsari". Nu efter att jag har prövat kan jag ännu mindre förstå hur man faktiskt kan arbeta i detta tygstycke och samtidigt har det gått upp för mig varför de flesta indiskor rör sig i maklig takt.

Vår maid Annapoorna

torsdag 28 maj 2009

Kanelbullar till kvällsfikat

I eftermiddagshettan plockade jag och Matilda fram lite husmorstalanger och bakade 6 plåtar ljuvliga kanelbullar! Eftersom de flesta av er är för långt borta för att titta förbi på bullfika i kväll så får det bli ett visuellt smakprov.

"Coming soon HEAVY MONSOON"

En rubrik i dagens "Times of India" som tilldrog sig mitt intresse. Myndigheterna i Bangalore gör sig redo för monsunen som nu har nått Keralas kust och väntas hit inom kort. Förutom att allt regn kommer att ställa till med besvärliga översvämningar, eftersom man inte kan räkna med att dräneringssystemen i stan kommer att räcka till, så får man också som grädde på moset en liten sammanställning över alla andra farsoter som kan drabba var och en i monsuntider;
Hosta, förkylning, bröstinfektioner, diarré, kräksjuka, koleraliknande symtom, övre luftvägsinfektioner, lunginflammation, bronkit, olika virusinfektioner som finns i atmosfären (står faktiskt så) och som kan komma in i systemet via regnvattnet om man roar sig med att duscha ute i regnet, svampinfektioner, håravfall, torrt hår, mjäll, pigmentproblem, värmeutslag. Puh (tror ni att det finns bättre skäl att snart resa hem?).
Men "To enjoy the monsson to it´s fullest, take extra care. Good food habits is also a good mantra that´ll keep you in the pink of health" och så följande små tips;
Använd inte fuktiga kläder, var noga med att tvätta, torka och stryka dina kläder innan de läggs i garderoben, tvätta fötterna i hett vatten när du kommer hem ("feet are the most neglected part of our body"), använd öppna skor för att undvika infektioner (?) (Hur var det nu med viruset i regnvattnet?), använd antiseptiska krämer och puder, använd medicinschampo, olja in håret.

tisdag 26 maj 2009

En rak höger

Om ens bil blir trängd av en buss i trafiken - vad gör man då? Om man är en ilsket lagd Indier kan man mycket väl stanna sin bil mitt i en fil i rusningstrafiken, orsaka ett totalstopp, kliva ur bilen, hoppa upp på bussen (som står i andra filen) och ge busschauffören en rak höger genom den öppna vindrutan. Genom detta lilla tilltag har man också fångat intresset hos en mängd andra personer som strömmar till och lägger sig i. Masskaos. Detta var dagens "underhållning" på väg hem från stan. Varje dag nåt nytt (som man snart inte förvånas över längre).

Omkörd

Traskade iväg till gymet nu på morgonen och körde ett intervallpass på 30 min på träningscykeln. Kände mig nöjd med mig själv tills en väldigt gravid (på övertid) fräsch tjej trampade igång på cykeln bredvid på dubbelt motstånd och 60 min!

måndag 25 maj 2009

Golfhelgen på Eagleton...

..klarades av med krage på tröjorna - krav!- och hedern i behåll . Efter flera timmars putt-nötande i lördags var det dags för drivingrange och långa slag, vilket faktiskt gick riktigt bra även för oss nybörjare. Medan Patrik matade iväg det ena långa slaget efter det andra - icke nybörjare - påbörjades vår swingträning framför en stor spegel. Det är så mycket att tänka på med hållning av kropp och klubba vid varje slag att man nästan blir tröttare mentalt än fysiskt. Det är väl förstås inte meningen att man skall tänka så mycket utan bara göra, men dit är det ännu långt för mig. Barnen är mycket mer avslappnade och det är ju inte en nackdel precis. Vi fick i alla fall träff på och iväg de flesta bollar med hygglig längd.
Nora och Erik tyckte att det var jättekul med golf och var duktiga på att ta instruktioner (på engelska) och öva. Inget gnäll utan bara glada miner, trots hettan. Erik var siste man som gav upp på söndag eftermiddag, efter en avslutning med flera fina långa slag. Han hade gärna fortsatt några timmar till och längtar tills nästa gång.

söndag 24 maj 2009

IPL feber

CRICKET är galet stort i Indien!
Ikväll avslutades IPL (Indian Premier Leauge - 59 dagars turnering) med final mellan Royal Challangers Bangalore och Deccan Chronicle i Sydafrika, där turneringen har spelats pga det Indiska valet. Tyvärr blev det förlust för Bangalore i finalen, men spännande var det även för oss nybörjartittare. Det gäller att ha lite koll på nationalsporten när man bor här.

lördag 23 maj 2009

Hoppas det sitter i skorna


Nu skall vi åka på golfkurs i helgen alla 4. Hoppas det sitter i skorna. Jag fyndade - kan ju inte lämna gamla vanor hemifrån för att man flyttar - ett par gula golfskor på Pumas outlet (70% på ouletpriset = nästan engångs......). Fortsättning - åtminstonde på bloggen - följer på söndag.

"Lilla Floristen"


Söta lilla Moa, 4 år, har plockat och pysslat och skapat ett vackert blomsterarrangemang i vatten åt oss av trädgårdens blommor.

"Tycker du att det är jätte, jätte,jätte, jätte (och så minst 30 jätte till).......fint?
JAAA!

fredag 22 maj 2009

Gammalt hjärta vid 54



I dagens Times of India kunde man under rubriken "Dead officer gives life to three" läsa om en "Cadaver donation". Att detta hamnar i tidningen talar om hur ovanligt det är här i Indien med donation av organ från hjärndöd givare. Kvinnans lever, njurar och hornhinna donerades medan man ansåg hjärtat vara för gammalt på denna 54-åriga kvinna.



Jag besökte en dialysklinik i förra veckan (vår chaufförs faster går i dialys). Ganska hög igenkänningsfaktor måste jag säga, men visst märker man att det är en fattig sjukvård. Just denna klinik var gratis för patienterna då den drevs av en fond, men det är ovanligt med fri sjukvård. På de flesta kliniker betalar patienterna för sin dialys, ca 2000 rupies/gång (ca 300 kr).

Man använder samma typ av maskiner (Fresenius) som vi har i Sverige, om än något äldre, men man återanvänder filter och slangar upp till 10 gånger. Maskinerna sköljs enbart mellan patienter som inte har någon blodsmitta, medan maskiner som används till patienter med blodsmitta körs i värme. Man hade ca 90 patienter, 12 platser och körde 4-skift. Patienterna kommer vanligen 2-3 gånger i veckan, 4 tim/gång enligt ett fast schema som nog fungerade sådär, då det var väldigt lång väntetid i det överfulla väntrummet. Man går till IVA och kör dialys precis som vi gör och har uttag och avlopp avsedda för detta ändamål på ett ett antal sängplatser där. De flesta patienter startar med CDK, men får så snart som möjligt en fistel. De hade många patienter som gått mer än 10 år i dialys pga. att det genomförs så få transplantationer.


Fick en guidad tur runt sjukhuset av en tillmötesgående dialyssjuksköterska som också var mycket intresserad av hur vi jobbar. Det är slående hur mycket likheter det ändå finns i dialysvärlden, både med patienter och teknik. Ett stort problem var viktuppgångarna mellan dialyserna. Känns det igen?


(Detta inlägg var kanske mest intressant -och begripligt - för mina bloggläsande kollegor)

onsdag 20 maj 2009

En annorlunda tiggare

Det är vanligt här att människor går och tigger bland bilarna i bilköer och vid rödljus. Har man ett tränat öga kan man se vilka som verkligen är fattiga och vilka som är organiserat utsända. Ofta har tiggarna ett litet smutsigt barn med sig och det är eländigt att se, men vår chaufför verkar kunna se skillnad och han har en liten samling mynt (som vi förser honom med) och som han tar av och ger till de verkligt fattiga.
Idag i bilkön såg mitt otränade öga en hyfsat proper tjej med bra hållning och ganska fin sari, som vant kryssade runt bland bilarna och tiggde??? -"Hon ser ju inte särskilt fattig ut" sa jag till Matilda, -"vilken hon?" Det här var alltså en transvestit-tiggare, vilket ju även jag kunde se när han kom närmre. Just i den korsningen verkar de (finns fler) ha en liten organiserad verksamhet med god lönsamhet med tanke på att var och varannan bil delade ut mynt. Matilda sa att om man inte lämnar mynt till dessa "damer" får man en liten klapp på kinden och en slängpuss. Det vill säga om man har bilrutan öppen, vilket vi aldrig har. Genom våra mörka bilrutor kan vi dessutom studera allt som händer på utsidan i lugn och ro utan att det syns.

Sari

Idag har jag och Matilda varit hemma hos Matildas chaufförs fru, som skall sy saris åt oss. Vi fick ett infall i fredags och köpte varsitt sari-tygstycke. Jag visade det för vår maid när jag kom hem och då sa hon - "You need top! - No top?". Jag försökte fråga om det inte duger med ett linne, men då såg hon förskräckt ut och sa "No, no!". Sedan sa hon att jag behöver underkjol också och visade att det inte är anständigt när sarin glider isär, så att man ser benen. Undrar vad hon tycker om att jag går i shorts här hemma dagarna i ända?
Var hittar man top och underkjol som passar? Det funderade vi på tills Johanna, en annan svensk tjej som just sytt upp en sari, sa att tyget som behövs till toppen är en del av sari-tyget, allt-i-ett, så vad vi behövde var en sömmerska. Passande att chaufförens fru syr just saris.
Idag var det mätdags. Av någon anledning mättes vi av en liten man i ett skrädderi och inte av chaufförsfrun. Tyget tog hon med sig och måtten lämnades kvar i skrädderiet. Hur det hela skall gå till har vi inte full koll på, men det skall vara klart nästa vecka. Underkjolar ordnar sömmerskan och sedan återstår det bara att lära sig klä sig i denna vackra kreation. Det kommer nog att krävas en del säkerhetsnålar för att hålla tyget på plats, fast det är fusk. Vår maid arbetar i sari. Det är en konst i sig.

Oliver håller koll på måtten

tisdag 19 maj 2009

Matjesill och andra förnödenheter


Många burkar Mästarmatjes har medbringats till Indien av Patrik så nu är nationaldagen räddad. Många av oss svenskar här har åkt hem till Sverige vid midsommar, så vi passar på att fira nationaldagen med midsommarmenyn. Med knytis och gemensamma krafter blir det svenskt sommarkalas på vår terass lördag 6 juni.
Annat trevligt som packades upp var Marabou mjölkchoklad, kexchoklad, sladdar och grenkontakter (efterlängtat), myggmedel, vaxduk, soltak/segel, möbeltassar (mycket efterlängtat - skrapande stolar mot marmorgolv skär i öronen), div. läkemedel, kaviar, små plastpåsar på rulle som är omöjliga att få tag på här, hårfön (på beställning av Nora), DVD spelare till bilen för de långa bilfärderna, Sverigeklistermäsrken till bilen, ballonger och serpentiner i blågult..............mm. OCH en påse med presenter från våra kära vänner hemma. Barnen blev så glada för godis, Hubbabubba och flugpiskor från Linnéa, Lovisa och William och jag blev så glad för finaste terassdekorationen. Tack gulliga Camilla för den. Bild kommer så snart den är på plats.
Så är vi också väldigt glada att ha pappa/Patrik hemma igen!

söndag 17 maj 2009

Monsunregn

Här är det snabba kast mellan sol från klarblå himmel och monsunregn, storm och åska.
Det blev en blöt eftermiddag idag. Erik och kompisen Martin var ute och duschade i regnet och hoppade i vattensamlingarna. Om man vill ta en dusch på närmare håll är det bara att kliva ut på terassen och ställa sig under strålen från stuprännan från terasstaket, som så "fiffigt" skvalar rakt ner mitt på terassen.
Flera fönster blåste upp upp i stormbyarna. Den som satte in fönster i det här huset har inte alltid varit så noga med passningen på låshakar och hål, så vissa fönster sitter inte riktigt fast. Vi har smidade galler för alla fönster - det har 90% av husen här - men är man inte uppmärksam på var man har öppet, så kan en eller annan katt eller något annat djur smita in.
Medan vi har studerat monsunregn har kusin Ebba sprungit lilla Göteborgsvarvet där hemma. Hoppas det gick bra för dig. Puss och kram till dig och Maja <3

Lördagsblandning


I dag har jag betalat lika mycket för Eriks klippning som för en liten 20 cl vispgrädde.
150 rupies/st (ca 25 kr). Slutsats; billig klippning (som ändå är mycket dyrare än vad man får betala hos "en-hål-i väggen" frisör utanför området), dyr grädde.
Grädden hamnade i en jättegod ost och skinkpaj, fast vi hade bacon istället, eftersom det inte är så lätt att få tag på skinka i dessa svininfluensatider. Här bryr man sig inte alls om all fakta om att smittan inte sprids via kött. Carbonara har tex försvunnit från alla menyer för närvanande och får tillverkas hemma istället.
Medan vi mumsade god paj hemma hos Matilda och Claes, sprang Patrik sitt tredje Göteborgsvarv hemma i Sverige, påhejad av svägerska, syster, mamma mfl. Grattis till ett bra lopp!

lördag 16 maj 2009

Nya kläder

Före Efter 5 timmar - gul och fin med retrokänslan i behåll.
Tyvärr var originaltyget bortom räddning med en hel del mögel fläckar. Har dock sparat lite av det bästa som skall in i tvättmaskinen - blir kanske en kudde. Har alltså haft ytterligare en omklädningsman i huset, denna gång med en symskin med med kontakt, eller vad man nu skall kalla det. Två trådar som stacks in i två hål i väggen funkar ju bra om man är i indien.

onsdag 13 maj 2009

Skolrapport





Många har frågat hur det går för Nora och Erik i skolan, så här kommer en liten rapport.
Måndag morgon brukar inte vara en bra morgon, men resten av dagarna brukar det gå ganska lätt att komma upp och iväg. Erik tycker att onsdagar är en tråkig dag för då har han ingen sport. Det är Yoga på måndagar, fotboll på tisdagar (80 min) och torsdagar och simning på fredagar för Erik. Nora har simning på onsdagar och badminton på torsdagar och Yoga någon dag. Hade Erik fått välja hade han haft sport alla lektioner.
Läxorna är från tisdag till måndag och de får ett läxschema över vad som skall göras under veckan. Erik har ungefär samma rutin varje vecka; engelska arbetsblad, arbetsblad för det tema som de har - just nu transport - ordtest och matteläxa. Nora har haft mycket läxor i projektform, vilket är väldigt populärt här. Hon har gjort ett par powerpoint presentationer om bla. godis och njurar och forskat om Italien. Just nu jobbar de med miljöfrågor, så då skall man läsa tidningen och leta artiklar om miljö varje vecka och skriva en sammanfattning på det. Detta redovisas sedan muntligt för klassen och betygsätts i relevans, presentation mm. Full pott förra veckan till duktiga tjejen! Utöver detta skall man läsa 15 min om dagen och skriva upp i en logg, precis som hemma. Får erkänna att det blivit lite si och så med det. Båda barnen läser en del på svenska, så jag nöjer mig med det så länge. Det får ju finnas någon rimlighet med vad de klarar av efter en månad.

Det går bra med engelskan för båda. Erik har hittills inte pratat så mycket engelska när jag har varit med, förutom att beställa fanta odyl., men jag har ju hört hur han pratar med sina kompisar och de verkar förstå varandra bra. I går em när vi var och badade och träffade en amerikansk/fransk kvinna berättade Erik för henne att det finns tre barn från Frankrike i hans klass som bor på området och att de bodde nära henne. Det kändes som ett litet genombrott att de faktiskt hade en liten fungerande konversation och det lät jättebra.

Nora funderar på vilka ord som hon skall använda i olika sammanhang och vilka formuleringar som är mest rätt och att hon skall uttala orden rätt, speciellt när hon har redovisningar. Hon ställer ganska höga krav på sig själv, men jag försöker få henne att förstå att det inte är rimligt att hon skall klara alla uppgifter ännu på samma sätt som alla andra.

Jag var i skolan i går eftersom jag fick ett litet meddelande från Eriks fröken att han äter dåligt och hon ville att jag skulle vara med på en lunch. Observant! Det finns en hel del att välja på om man gillar indisk mat, men även ris, pasta, kyckling, grönsaker och bröd. Erik äter helst pasta men är lite rädd för grönsaksblandningarna. Tror att han överlever! Jag är mest intresserad av att de dricker vatten på dagarna. De har med sig en dryg liter var och den brukar vara slut.
Stannade en stund och tittade på fotbollsträningen. 80 min träning i 38+. Jag var helt vimmelkantig efter 40 min, så då gav jag upp och tog en sväng till Noras Art and craft i ett luftkonditionerat rum.

tisdag 12 maj 2009

Barnsäker placering?


Här går det ganska fort! Det är lag på hjälm på förare, så den har man alltså för att det kostar att inte ha den. Vad gäller säkerhet, så har man missat just den lilla detaljen här i landet.....

Invigning av terassen






Med ny sittgrupp, Grythyttanmöbler och gasolgrill från Lindome på plats på terassen, så blev det grilldebut i lördags kväll tillsammans med Matilda, Claes och barnen. Oxfilé (40 kr/kg!) och potatisgratin som Matilda hade med sig. Fantastiskt gott. Med åska och blixtar i fjärran och skön kvällsbris blev det en härlig premiär.

torsdag 7 maj 2009

Första läkarbesöket

var en positiv erfarenhet. Jag har sedan 3 veckor ett utslag på ena benet som jag ville kolla upp så jag åkte i går till den lokala vårdkliniken (öppet hela dygnet) för att boka tid hos en hudläkare. "Kom i morgon kl. 16". Kl 16.25 idag åkte jag ifrån kliniken efter att ha registrerat mig, träffat hudläkare, fått recept på salva och betalat hela 350 rupies (ca 50 kr). Väntetid på läkaren 1 minut!

Oj! Nu är det på riktigt


I dag kom alla våra saker från Sverige och det känns fantastiskt skönt och samtidigt overkligt att se VÅRA möbler och allt annat vi längtat efter här. Det blir hemma på ett nytt sätt.


Blev riktigt imponerad av att Eriks alla indianpärlor, sånär som på en handfull, låg kvar i sina skålar av porslin utan lock, endast invirade i papper. Det har nog varit en lugn båtfärd. Enda missödet är att vi numer har en originell zebramönstrad vedkorg från Svenssons i Lammhult, istället för en vit. Noras svarta storkuddar i randig plysch hade legat nertryckta i den och gjort avtryck, troligen pga fukt.

Just nu är alla mest glada för att ha fått ordentliga sängar( möjligen undantaget Erik som synes)och täcken, vilka inte precis behövs i denna hetta, men ändå. I flera veckor har vi fått nöja oss med superhård säng med enbart underlakan som täcke. Det finns inga "normala" påslakan här. Förstår inte hur de bäddar. Maiden såg mycket förbryllad ut idag när jag stoppade i ett täcke, men hon lärde sig snabbt.

En annan ny bekantskap för henne var dammsugaren. Den gillar hon nog inte, men den behövs till mattorna, så jag har haft liten dammsugarskola med henne. Även om hon vill så går inte mattor att få rent med kvasten, som alla golv sopas med. Jag skall lägga in en bild på den någon dag. Lustigt litet redskap som indierna avgudar. Jag hade köpt en stor svängbar torrmopp, men den har hon inte rört.

Sovrumskompisar


Om man klickar översta bilden ser man att ögonen lyser!

Dessa små vänner bor i huset och äter upp myggor och andra småkryp, men lite läskigt är det. Nora var inte helt nöjd med att ha ödlan springandes runt på väggarna i hennes badrum, så då kom håven, som Erik fick i present av klasskompisen Christoffer, väl till pass. Ödlan jagades ut genom badrumsfönstret, men hittar nog snart in igen, om inte annat för att leta efter den lilla ödlebebisen som bor i vårt sovrum.


onsdag 6 maj 2009

Om kommentarer

Nu har jag justerat lite inställningar, så nu skall det gå att kommentera i bloggen utan Googlekonto om man väljer Kommentera som: Anonymt i rullistan. Det verkar som om Anonymt var spärrad i de förvalda inställningarna, men nu har jag ändrat och testat så jag hoppas att det fungerar. Det är mycket nytt för mig i bloggvärlden, men det går sakta framåt.

måndag 4 maj 2009

Indiskt bröllop

I går kväll var vi bjudna på indiskt bröllop till Patriks kollega Shweta. Bröllop i indien innebär 1000-3000 gäster!

Bröllopsmottagningen hölls utomhus på ett stort fält som inhägnats med massor av draperat tyg i vitt och guld. På marken låg mängder av mattor och på dessa stod massor av plaststolar uppställda. Podiet längst fram var utsmyckat med 1000 tals blommor. Enormt hög discomusik vrålade ur högtalarna och indiska män dansade som galna i ljuset av stålkastare. En och annan ljusslinga med blått sken skymtade i växtligheten. När vi kom (sent pga. trafiken, men gäster verkade komma och gå i en strid ström hur som helst) hade den vackra bruden just lämnat podiet i sin vita brudklänning, som vi tyvärr inte såg, för att byta om till den indiska delen av ceremonin. Det var under denna paus som discot och dansen höll på.

Efter det att brudparet åter kommit in och diverse ceremonier ägt rum på podiet fick gästerna passera podiet och hälsa på brudparet och lämna presenter, samt ställa upp sig för fotografering.

Mat i mängder serverades sedan till alla gäster. Dryck: vatten. Skulle nog kunna gå helt överstyr om det serverades alkohol till alla dessa människor. Som synes bryr man sig inte ens i nyktert tillstånd om ifall disk och matrester välter över när man ställer ner sin tallrik.

Många blickar vändes mot våra blonda barn och en indisk kvinna som satt på raden framför oss vände sig om sa till en av Patriks kollegor på hindi att vi måste ge Nora mat. Hon tyckte nog att hon såg mager ut. De flesta indiska barn är oerhört små och smala, men det finns en del välgödda och antagligen är det ett tecken på välstånd här.
En upplevelse rikare gav vi oss hem i söndagsnatten.

Shopping med hängslen och livrem

Jag har, som bekant, svart bälte i shopping och har nu varit i ett antal butiker här i Bangalore och det brukar gå till enligt följande:
1. En vakt öppnar en glasdörr - yes, alltid en glasdörr som dessutom brukar vara så välputsad att den inte syns och jag, den enda gången ingen öppnade, gick rakt in i dörren!
2. Man lämnar ifrån sig de ev. påsar man har med sig och får en liten lapp med ett nummer. I större butiker lämnar man påsarna i fack bakom en disk.
3. Man börjar se sig omkring, givetvis med en liten man eller kvinna som går 1 steg efter och synar allt man gör. En butik på 20 m2 kan ha 10 anställda. Man får knappt plats själv.
4. Om man köper kläder och det är dags att prova gås kläderna man skall prova igenom, så att man inte stoppat in något extra bland dem (som jag förmodar att de tror att man skall smussla ner i handväskan). I provrummet får man vara dock vara själv!
5. Dags att betala. I vissa affärer får man vanliga kvitton och det går relativt fort. Ibland får man, förutom ett datorskrivet kvitto, också ett handskrivet, vilket kan ta lång tid att skriva om man köpt många små pryttlar. Någon affärsanställd står ofta bredvid kassören för att packa varorna och detta går i de flesta fall i slow-motion. Om man är två bekanta som handlar samtidigt vill de gärna slå in varorna på samma kvitto, fast man betalar separat. Undrar varför? Pappersbesparing? Hur som helst väldigt opraktiskt om man vill byta eller lämna tillbaka en vara (det är en historia för sig - kommer till det).
6. Dags att gå ut. Då måste man komma ihåg att hämta ut sina ev. inlämnade påsar (vilket vi givetvis glömt) genom att lämna sin lilla lapp. Dessutom måste man visa kvitto på att man betalat, fast vakten oftast inte står mer än 3 meter från kassan och ser att man betalar.
7. Glasdörrsvakten öppnar dörren och man är fri att gå vidare och göra om samma procedur i nästa butik.
Byten:
Man går till en vaktlucka och visar plagget (i detta fall en blus) och kvittot. Vakten skriver en liten lapp i ett karbonpapperblock. Lappen, kvittot och blusen låses in i en liten plastlåda med handtag som man tar med sig in i butiken. Den nya blusen man vill byta till lämnas till en expedit, som skriver upp en massa siffror (och mitt namn) i ett nytt block. Exp. tar den nya blusen och man måste gå efter honom en våning upp till en disk, där någon form av chefsexpedit skall ge sitt godkännande genom att låsa upp den lilla plastboxen (som jag faktiskt fick bära) och inspektera bytet. Sedan skall även han skriva en liten lapp som man tar med sig till kassan........................

Utan att vara utrustad med tålamod och gott om tid i Indien kan man lika gärna packa väskan och resa hem.

söndag 3 maj 2009

Brännskadad


Erik hälsar att man aldrig skall kana runt på linor i en simbassäng. Det var en smärtsam åktur, särskilt när salvan skulle på!

lördag 2 maj 2009

Svenskt hantverk


Fick ett litet virk-tidsfördriv med mig av min kära vän Magdalena och nu är jag fast. Vad kul det var! Även om korgen inte ser exakt ut som på beskrivningen - lite bulligare och aningen skev- så känner jag mig väldigt stolt över att ha presterat denna nya fjärrkontrolls-förvaring.

Om man nu inte bara vill ägna sig åt svenskt hantverk, så finns det gott om indiskt att handla här. Har just upptäckt en underbar butik, Mother Earth (se länklista), där det fanns massor av trevliga inrednings- och hantverksprylar. Synd att vi måste åka dit i morgon igen för att införskaffa en bröllopspresent.... Vi skall på indiskt bröllop i morgon, så mer om det en annan dag. Dags att göra sig iordning för ytterligare ett födelsedagsparty i svenskgänget.