Jag har, som bekant, svart bälte i shopping och har nu varit i ett antal butiker här i Bangalore och det brukar gå till enligt följande:
1. En vakt öppnar en glasdörr - yes, alltid en glasdörr som dessutom brukar vara så välputsad att den inte syns och jag, den enda gången ingen öppnade, gick rakt in i dörren!
2. Man lämnar ifrån sig de ev. påsar man har med sig och får en liten lapp med ett nummer. I större butiker lämnar man påsarna i fack bakom en disk.
3. Man börjar se sig omkring, givetvis med en liten man eller kvinna som går 1 steg efter och synar allt man gör. En butik på 20 m2 kan ha 10 anställda. Man får knappt plats själv.
4. Om man köper kläder och det är dags att prova gås kläderna man skall prova igenom, så att man inte stoppat in något extra bland dem (som jag förmodar att de tror att man skall smussla ner i handväskan). I provrummet får man vara dock vara själv!
5. Dags att betala. I vissa affärer får man vanliga kvitton och det går relativt fort. Ibland får man, förutom ett datorskrivet kvitto, också ett handskrivet, vilket kan ta lång tid att skriva om man köpt många små pryttlar. Någon affärsanställd står ofta bredvid kassören för att packa varorna och detta går i de flesta fall i slow-motion. Om man är två bekanta som handlar samtidigt vill de gärna slå in varorna på samma kvitto, fast man betalar separat. Undrar varför? Pappersbesparing? Hur som helst väldigt opraktiskt om man vill byta eller lämna tillbaka en vara (det är en historia för sig - kommer till det).
6. Dags att gå ut. Då måste man komma ihåg att hämta ut sina ev. inlämnade påsar (vilket vi givetvis glömt) genom att lämna sin lilla lapp. Dessutom måste man visa kvitto på att man betalat, fast vakten oftast inte står mer än 3 meter från kassan och ser att man betalar.
7. Glasdörrsvakten öppnar dörren och man är fri att gå vidare och göra om samma procedur i nästa butik.
Byten:
Man går till en vaktlucka och visar plagget (i detta fall en blus) och kvittot. Vakten skriver en liten lapp i ett karbonpapperblock. Lappen, kvittot och blusen låses in i en liten plastlåda med handtag som man tar med sig in i butiken. Den nya blusen man vill byta till lämnas till en expedit, som skriver upp en massa siffror (och mitt namn) i ett nytt block. Exp. tar den nya blusen och man måste gå efter honom en våning upp till en disk, där någon form av chefsexpedit skall ge sitt godkännande genom att låsa upp den lilla plastboxen (som jag faktiskt fick bära) och inspektera bytet. Sedan skall även han skriva en liten lapp som man tar med sig till kassan........................
Utan att vara utrustad med tålamod och gott om tid i Indien kan man lika gärna packa väskan och resa hem.
En tidig födelsedagspresent
2 år sedan
Låter oerhört spännande och påfrestande. En erfarenhet jag hoppas mig inte bli utan!! Frågan är om det är värt bestävret att byta varor? Låter omständigt.
SvaraRadera