En fruktansvärt otrevlig upplevelse

Får ett sms av Alfreds dagmamma om att de är på lekplatsen, vilket betyder att han skall hämtas där. Kör upp vid sidan av vägen intill lekplatsen så att jag står precis bakom ett litet elhus. Redan innan jag öppnar bildörren hör jag skrik och det är ovanligt för det brukar vara hur lugnt som helst.

Rundar det lilla huset och ser Alfred komma springande storgråtande mot mig med en stor hund som jagar honom och som strax är i kapp. Innan jag hinner fram till Alfred har hunden hoppat upp på Alfred bakifrån och slår honom till marken. Jag får PANIK. Hunden ser inte trevlig ut och den står över nu över Alfred med sitt huvud nära Alfreds. Jag bara sliter upp Alfred och skriker. Hunden springer tillfälligt iväg. Samtidigt gråter och skriker nästan alla barn och dagmammorna gör allt för att värja barnen från den hoppande och kringrusande hunden som ger sig på och hoppar alla. Alfred hade slitit sig från Karin när han såg mig komma och hon som hade flera barn 'hängande' på sig kunde inte hålla emot.

Ser att en dotter till Alfreds extradagmamma (som bor bredvid) står ute och ringer någon. Jag tror då att hon försöker få tag i hundägaren. Karin försöker ropa så högt hon kan på ägaren som bor bakom lekplatsen. Det är full kalabalik.

Jag borde givetvis ha slängt in Alfred i bilen direkt, men står kvar vid det lilla huset med Alfred i famnen och försöker lugna honom och ser samtidigt vad som händer på lekplatsen. Funderar på om jag kan få in några barn i min bil, men det är för långt till bilen så det skulle aldrig gå. Två eller tre barn har sprungit upp i ett  klättertorn där de är bättre skyddade.

Efter ett par minuter springer jag mot bilen för att få in Alfred och har genast hunden i hasorna igen. Den hoppar forcerat mot mig och Alfred ett par gånger och eftersom jag bara tänker på att få in Alfred i bilen just då har jag öppnat bildörren där hans stol sitter. Hundens forcerade betende skrämmer mig och jag skriker åt den och känner att även jag måste in i bilen och då måste jag byta dörr eftersom barnstolen är i vägen. Vet inte varför jag inte bara kastade mig in på passagerarsidan utan jag sprang runt bilen med Alfred i famnen och hunden efter. Kastar mig in på förarplatsen och hunden försöker hoppa efter. Sparkar efter den och skriker och lyckas till slut få stängt dörren.

Hunden springer tillbaka till lekplatsen och jag hör hur de andra skriker. Då kommer ägaren farande i sin bil då hon hört alla skrik och fattat att det är hennes hund som är orsaken. Hunden lyder inte ägaren direkt, men  efter en liten stund ger den upp och lyder.

När hunden sitter säkert i hennes bil går jag ur min bil och samtidigt hör jag henne ropa till dagmammorna 'Det var väl ingen som blev skadad?' och 'Han är väldigt snäll och vill ju bara leka och gillar att hoppa'. Och hur f*n skall man veta det? Jag är både arg och skakad och får inte fram så mycket vettigt mer än att hunden hade fällt Alfred och att det var fruktansvärt. Ser brister det och jag börjar gråta.

Fy f*n vilken pärs!!

Vi åker hem. Har bråttom för att hämta Erik och köra honom till innebandyn. Alfred är lugn när han sitter i bilen och jag har lugnat mig, men ryser när jag tänker på vad som kunde ha hänt.

Hade då ingen aning om vad för sorts hund det var, men jag tyckte den såg otrevlig ut.

Karin, dagmamman, ringde nu ikväll för att höra hur det var. Hon berättade att händelsen är polisanmäld. Polisen kom till lekplatsen efter att jag åkt. Det var till polisen som dagmammans dotter ringde. Får se om det leder någon vart. De har fått alla barnens namn och föräldrarnas namn och telefonnummer.

Karin sa dessutom att det var en Pittbull!  Den såg precis ut som den här.

Känner mig helt slut ikväll. Alfred somnade tidigt. Hoppas att han inte drömmer mardrömmar i natt. Finns en risk att jag gör det.