113 strömbrytare och en 40-åring

Så är vi då äntligen inflyttade i "vårt" hus. Vi har ingen internetuppkoppling ännu, så därför har det varit sparsamt med bloggandet denna vecka. Det blir tyvärr inga bilder idag, men det kommer så snart bredbandet är fixat.
I måndags tog vi våra 9 resväskor och flyttade in i ett ekande, "nystädat" hus med 113 strömbrytare (!) bara på nedervåningen, vilket man blir helt galen på - måste skaffa märklappar - för vi provar massa knappar för varje lampa vi vill tända. Nystädat var det på Indiskt vis vill säga, vilket inte på något vis matchar mina krav. Hela onsdagen gick åt till att skura garderober och sakta men säkert tömma alla väskor. Toaletter och badrum fick också en omgång. Efter 3 hinkar svart vatten från varje badrum började det likna något. Det har alltså varit sparsamt med poollivet denna vecka, men gott om träning ger det att städa. Man blir i alla fall lika svettig av det eftersom det är jättevarmt inomhus på dagen. Fläktar och AC hjälper bara till viss del när det är som varmast.
Det är mycket strömavbrott på kvällstid och pannlampan har blivit ett av de bästa "köksredskapen". Första kvällen tillagades spagetti och köttfärssås i skenet av pannlampan och det har blivit fler pannlampemiddagar efter det och fler lär det bli. Köksredskap har vi annars lite brist på. Pannkakor har jag fått ihop i en förvaringsburk i plast rörandes med en gaffel. Satte på locket och skakade lite också och det blev förvånansvärt bra. Erik åt 5 pannkakor och jag fick beröm av barnen för att de var goda.
Längtar efter containern med alla våra saker. (Hoppas att den kommer som lovat omkring 6 maj). Det vore lite otur - för mig - om de får för sig att leverera containern en vecka senare då Patrik är i Sverige. Det lär inte bli brist på sysselsättning i så fall.
Vi har hunnit få soffan i huset omklädd på 3 dagar. Det kom en man i en Rikcha (litet fordon med tre hjul) med en rulle tyg - som vi fått välja - och en gammal Singer trampsymaskin. Omklädningsmannen satte upp symaskinen på uteplatsen och sedan trampade han igång och 3 dagar senare var han alltså klar. Hade nog tagit 3 veckor i Sverige. I tisdags höll han på till 21.30. Det blev kanonbra med tanke på vilka tyger det fanns att välja på. Började misströsta när jag hade gått igenom minst 50 tygprover i grälla färger och hemska mönster innan detta fina dök upp.
I torsdags hade vi trevligt besök av Inger och Thomas, ett svenskt par på långresa, som vi träffade på på flygplatsen i Bangalore när vi kom på vår pre-visit i februari. Jag hittade dem sedan av en slump på resedagboken och har haft mailkontakt med dem. De var var våra premiärgäster i huset, men de har följts av fler.....Vi har ju firat en 40 åring!
I fredags fyllde Patrik 40 och då tog vi det lite lugnt och firade med familjen. Patrik har haft en släng av kass mage, så födelsedagsmiddagen fick bli kyckling och ris (även detta tillagat i pannlampans sken).
I går hade vi överraskningsfest (nja, nästan i alla fall) med våra svenska vänner här i Palm Meadows. Tårta och bubbel stod på menyn och lite annat drickbart. Vi hade verkligen kul och Patrik fick en jättefin Indisk festklädsel i present. Kvällen avslutades med dans och sång till Mamma Mia filmen - svenskar som vi är.
I dag har det äntligen varit pooldag och dessutom välbehövlig pedikyr som extra krydda för både Patrik (fast han skippade nagellacket) och mig. Det var en av Patriks födelsedagspresenter, men jag måste säga att han var lite orolig över reaktionen på sina fötter, som aldrig tidigare varit föremål för någon professionell fotvård. Det blev ett imponerande resultat så jag tror att ett beroende är skapat!

Mosig av Mousserande........

....var dagens sanning! Söndagsbrunch på Leela Palace. Till hummer, kräftor, tigerräkor, lax, ostron (Patriks favorit), grillade tigerräkor, oxfilé, sushi mm.mm.mm.mm.....serveras bubbel i de mängder man önskar. Alla dessa delikatesser och dryck intogs i närmare 40+. Bordet av efterrätter var nog 6 m långt och de godsaker som inte fanns där finns nog inte. Creme Brulén var absolut perfekt. Trevligt söndagsnöje tillsammans med nyfunna svenska vänner; Klas, Matilda, Nisse och barnen.

I fredags fångade man en kungskobra inne i vårt område! Mysigt.

Just nu pågår världens åskoväder med regn och det stormar rejält. Skönt att det lättar lite i luften, för nu har det varit riktigt hett sedan i torsdags.

Bra-att-känna-till dag

Har nu kommit över chocken över Cornflakespaketet och börjat ägna mig åt trevligare shopping.

I går guidade Mia runt mig till flera bra-att-känna-till affärer och platser. Det är ovärderligt med den hjälp vi får av våra svenska vänner som har bott här ett tag. Det gör anpassningen så mycket enklare. TACK!

Vi startade dagen med coffemorning på OWC (Overseas women´s club) på Leela Palace. Fantastiskt hotell - har aldrig sett något liknande. På Leela Palace har de även (förutom coffemornings och ofantligt dyra rum) en fantastisk söndagsbrunch som man inte får missa om man är på besök i Bangalore. Hittills har enbart Patrik i vår familj haft nöjet att testa Leela´s söndagsbrunch, men det skall inte dröja länge......

Vi var även på den stora frukt- och grönsaksmarknanden. Förutom att mitt skoval kanske inte var det bästa för att traska runt där - höga kilklackar i kork - och en och annan fluga, så var det spännande att se allt som fanns att välja på av frukt och grönsaker och det kostar ingenting. Ett besök i veckan blir det säkert där.

I går var det väldigt varmt här. +37 tror jag. Barnen är badsugna när de kommer av skolbussen och då är det bra att det inte är många meter till poolen. Erik har börjat lära sig crawla så det ägnar han sig åt större delen av badtiden.

Det blir fort mörkt här på kvällen. 19 är det svart och ungefär då kommer "moskitomannen" cyklande på området. Han har en vanlig cykel med en motorförsedd insektsspruta på pakethållaren. Från insektssprutan sprids ett enormt rökmolm av något förmodligen väldigt ohälsosamt. Mannen (pojken) som cyklar har ett litet oansenligt munskydd på sig. Detta medel sprids även i ett rökmoln över poolområdet efter mörkrets inbrott. Om man andas in den röken får man definitivt andningssvårigheter en stund, men myggorna är ettriga och mina ben pepprade av myggbett i alla fall.

Matförgiftad?

Nora kräks! Det blir en dag på hotellet. Letade länge och väl efter någon instruktion i skolans papper om hur man sjukanmäler. Hittade ingen. Skickade ett mail. När klockan hade passerat 9 på morgonen ringde läraren och undrade var Nora blivit av. Förklarade läget och det verkade OK. Erik fick åka själv på skolbussen idag. Det var premiärturen. Som tur är så åker två andra svenska barn på samma buss, vilket är en trygghet. Ombord på varje skolbuss finns också två lärare som ser till barnen och hjälper dem.

Innehållsrik måndag

Indus International School Bangalore

Skolstart. Dagen som barnen både har fruktat för och sett fram emot. Här är det inte tal om att föräldrarna stannar hos barnen första dagen. När man kommer så fyller man i en del papper och sedan så lämnas barnen i respektive klassrum och så går man. Snabbt, men inte så lätt. Gråten i halsen på både barn och mamma. I Noras klass hörde vi innan vi gick hur läraren frågade vem som ville vara Noras "buddy" och alla flickor räckte upp handen. Hon ser ganska exotisk ut med sitt ljusa hår och jag tror att de tycker att det är spännande att hon kommer från Sverige. Nora fick välja och det blev Nea från Finland. Erik har funnit en kille i klassen som kommer från Japan, Koki, och en fransk kille som tar väl hand om honom. Han har också fått "buddy´s", men när vi frågade om dem så sa Erik att "dom är dötråkiga".

Två utmattade barn hämtades sedan på skolan på eftermiddagen för ett besök på FRO - Foreign Registration Office. Sunkiga lokaler där det i värsta fall, och efter vad vi har hört, kan ta många timmar i väntetid för att få signaturer och stämplar på alla hundra papper man har lämnat in för att få sitt uppehållstillstånd. Vi fick det hela avklarat på 25 min, vilket torde vara någon form av rekord. Nu är det inte så att vi har så gott inflytande själva utan vi fick hjälp av en konsult som VOLVO anlitar för detta. Tack och lov för honom!

En sak till....Kellogs Special K blir det inte mycket av här inte. 555 rs (85 kr/pkt)!

GLAD PÅSK!

Var hittar man påsk i Bangalore? Inte en skymt av den. Nora och jag gav oss själva pedikyr i påskpresent. Ljuvligt. En timma=300 rupies (knappt 50 kr!)

Vår nya bil har varit på 100 mil service idag och förutom vanlig service har mattorna i bilen fått en egen "pedikyr". Sprejade med silicon och såphala - inte helt uppskattat.

Samlade igen....

Många tårar har runnit under de senaste dagarna då vi har sagt hej då till alla kära där hemma. Tack för alla fina minnen ni har skickat med oss! (och tack C för bloggnamnet<3)


Så blev det då Onsdagen den 8 april och dags att flyga......Resan startade 05.30 i Billdal (sov hos kusinerna sista natten - kram till er) och strax efter midnatt steg vi ut i den varma indiska natten för att återse Patrik efter 3 ½ vecka. Erik släppte sin bagagevagn mitt i utgången från flygterminalen och rusade för att krama Pappa. Nora och jag fastnade i en kö i dörren, där Eriks vagn stod fint "parkerad". Efter lite trixande kom även vi ut. Skönt att vara tillsammans igen alla 4.


Ordningen återställd - eller inte? Patriks hotellrum, som nu öppnats upp med fler rum, gick på några minuter från att vara i absolut pedantiskt toppskick till ett fullständigt kaos när 7 väskor burits in och öppnats. Gräsänklingslivet är över!

Om en dryg vecka får vi "vårt hus" och först då går det att skapa en någorlunda normal vardag.


Det är lite svårt att ta in att vi faktiskt skall bo här och det kommer nog att ta ett tag. Nora tänker mycket på hur det kommer att bli i skolan och vi försöker peppa henne med att hon kommer att fixa det jättebra. Erik verkar ännu ganska obekymrad över det här med skolan och tycker det bästa med Indien hittills är den goda äggröran här på frukosten.