Curls...

Frisörbesöket igår var en lång historia. Passade på att ta med mig Nora eftersom hon var ledig igår - i och för sig för att plugga - men jag visste ju ändå att det inte skulle pluggas hela dagen och därför tänkte jag att ett par timmar hos frissan inte kunde skada.

Nu blev det inte riktigt som vi hade tänkt. Nora ville permanenta sitt hår + klippa topparna och jag skulle färga och klippa. Det var beställt. När vi kommer dit så kommer de på att Noras hår, som har varit slingat tidigare, behövde en speciell sorts permanentvätska och den måste hämtas någonstans (jag befarade redan då att de for iväg till den andra salongen de har och den ligger inte nästgårds precis).

Under tiden klipptes Nora men sedan hände INGET på nästan 1 timma. Jag som satt med fötterna i en balja,  och inte precis kunde ta mig till Nora, började fundera på hur det nu var en permanent gick till?? Enda gången för min del var för sådär 20 år sedan och därmed enda gången jag haft korkskruvar som stod åt alla håll.........

Är det inte så att håret först rullas upp på spolar med någon sorts läskpapper mellan och sedan dränks ner i permanentvätska? Jodå. Precis så visade det sig att det gick till. Då kunde ju vän av tidsordning och effektivitet (moi) förundras en aning över att dessa 100 rullar inte sattes i MEDAN det hämtades permanentvätska. Detta evighetsjobb påbörjades när vätskan hade anlänt. Spolarna rullades i under pina och sedan sattes Nora under en värmande gloria som cirkulerade runt huvudet, men, skulle det visa sig, utan nämnvärt resultat.

Jag blev klar med mitt hår & mina naglar och gick iväg en sväng på ett litet ärende. När jag kom tillbaka höll de på att BYTA alla spolar i Noras hår till mindre med nytt läskpapper och ny permanentvätska som skulle sitta i 1 timma minst. Puuuust. Tiden började rinna iväg. Alfred hemma och jag visste att Anthu behövde gå hem senast vid 15. Nora höll på att hungra ihjäl. (Tur att Subway fanns på restaurangtorget på taket:)

Fick akutringa till snälla Oskar, som turligt nog också var hemma och pluggade, och han lovade att gå och ta hand om Alfred tills vi kom hem. TACK☺

Efter mer än 4 timmar på salongen sköljdes äntligen Noras hår ur och det blev faktiskt lite lockigt. Inte riktigt som väntat från början, men bra mycket bättre än vad vi befarade medan de höll på med håret.

Även om det inte är så stora  lockar, så är det mycket volym och hon är jättefin och riktigt nöjd i alla fall. Att reklamera ett hår här är nog ungefär lika svårt som att byta ett par oplomberade trosor i Sverige. Dvs omöjligt och ingen av oss orkar med flera timmar på någon salong så vi har bestämt oss för att vi är 'Indiennöjda'. Det har blivit så bra det kan bli och Nora är SÖT som alltid ♥.

Ingen advetskänsla

Av erfarenhet vet jag att jag inte får till det här som jag vill. Jag har pyntat och bakat tidigare år, men det hjälper liksom inte - det blir ändå inte riktigt mysigt. Så i år ska jag låtsas jag att det inte är advent. Har ingen lust att packa upp och så ner igen om ett par veckor. Det är en del att fundera över ändå och röja i, så det gjorde jag istället. Väldigt omysigt.

Vädret är också ganska omysigt just nu. Regn, fukt och svalt. Jag funderade på att skriva kallt, men det kan man ju såklart inte säga att det är,  men 15 på morgonen och 22/23 på dagen i kombination med moln & regn är ingen höjdare. Jag har kofta på mig inne nu på morgonen och det tror jag knappt har hänt förr.
Jag blir inte ens varm av att dricka te.

Har sovit kasst också. Alfred har snyftat i sömnen - länge & Patrik har snarkat (vilket han normalt aldrig gör, men nu är han lite förkyld) och jag har varit vaken 20 gånger (känns det som) och puffat på snarkaren och kramat på snyftaren.....

Trevlig måndag på er! Nu skall jag ta tag i myrinvasionen på köksbänken............

Verkar bli en blöt OWC Christmas Bazar

Idag är det OWC Christmas Bazar och det ösregnar! Tror knappt jag vaknat av att det regnar här, men idag händer det såklart. De två tidigare åren har jag jobbat på bazaren och sålt biljetter till tomtefoto och barnaktiviteter i ett galet tempo och knappt haft tid att titta på nåt så i år hade jag tänkt unna mig att ta igen det. Det blir till att klafsa runt i röd lervälling då....

Ingen 'Breaking dawn'

Nora och tre kompisar hade tänkt gå och se nya Twilightfilmen "Breaking dawn" ikväll men indierna hade tänkt annat. Filmen är A-klassad (får endast visas för vuxna) och då kommer man inte in om man inte är 18!

Det finns nästan inget att göra för ungdomar här och när det äntligen kommer en ungdomsfilm så får de inte se den. Pust. Tydligen anses den för vågad. Det som inte syns finns inte..........

Skor & strumpor är ingen hit

En vinter med crocs? Skulle tyvärr inte tro att det är något alternativ, men det är de enda par skor som existerar i Alfreds värld. Luftiga & mjuka. Alfred blir arg bara han får ett par strumpor på sig och idag protesterade han rejält när jag provade de två par skor (förutom crocs) som han äger och snart dessutom vuxit ur.....

Vinterkängor lär ju bli populärt......Storfotad är han också den lille. Redan nu mäter foten 14,5 cm och om man skall tro de olika skomärkenas storleksguider är han minst en 26-27(!!!) Han kommer inte orka lyfta ett par kängor i den storleken.

Årets vinterkängor får traderashoppas på vinst och förlust. Skall väl inte användas mer än ungefär 3 månader hoppas jag.

Precis......den skarpögde kan se ett litet rosa hårspänne (såg det inte själv förrän bilden var tagen :)

Sådär. Mycket bättre. Ser ju bekvämt ut, eller?

Stora skokontraster i den här familjen när det gäller pojkarna. Erik är galen i skor och skulle helst vilja köpa ett par varje vecka om han fick. Han googlar på sportmärkenas websidor och hittar nya coola sneakers hela tiden som han önskar att han fick köpa. Plats tar de också. Dessa 40:or. För de stora fötterna har de i alla fall gemensamt lillebror & storebror.

Det sista av allt

Nu börjar jag komma till den tiden då jag gör saker för sista gången här i Bangalore och det känns lite konstigt måste jag säga. Tänkte inte ens så då vi flyttade ut eftersom jag visste att det inte var för evigt, utan att allt det bekanta därhemma skulle vi komma tillbaka till. Visst jag kommer säkert återvända till Bangalore någon gång,  men det är inte samma sak. 

När jag sitter i dessa eviga köer, eller går i affärer med 5 affärsbiträden i hasorna fast jag har sagt att jag klarar mig själv, när jag får tuggummi i växel i affären eller när jag måste till 4 affärer för att få ihop dagens middag; DÅ tänker jag alltid att inget av det kommer jag att sakna. Fast kanske ändå, för att det är en del av hur det faktiskt är att leva & bo i Indien. Allt det där galna som inte finns någon annanstans. Only in India, må vara ett slitet uttryck,  men det passar på nästan allt. 

Mot det sista av allt...............

Vips

Vet inte om ni orkar med att läsa om alla mina renoveringar men jag är själv lite impad: Bokade tid i förrgår em hos husläkare för en prickkonsultation. Träffade honom igår kl 19 och diskuterade prickar som skulle bort, för att de irriterade mig (de såg normala ut enl. läkaren). Han frågade när jag ville göra det? Nu? Ok,why not? 20 min senare var 7 små irriterande prickar bortlasrade. Optikern har jag faktiskt inte samma tur med; hon är aldrig där eller så är maskinen trasig. Får byta tror jag.....

På ett öronblick

När man behöver träffa en öronläkare i det här landet, då ringer man sin 'vårdcentral' på morgonen och vips så har man en tid hos en ÖNH specialist kl 13.30. Det är service det och dessutom till den lilla kostnaden 40 kr. OJ vad jag kommer att sakna denna lättillgängliga vård.

Skilda nyhetsvärldar

Ibland när jag sitter och läser morgontidningen så funderar jag och förvånas (med mina västerländska erfarenheter & värderingar) över vissa artiklars nyhetsvärde.

Det kan stå om turerna i en enskild skilsmässoförhandling med alla detaljer, om föräldrar som polisanmält sin son eller dotter för att de valt att leva som sambo med sin respektive eller resultat från skolornas exam, där man lyfter fram elever med namn och bild som har nått höga resultat och listar elever med namn från bäst till sämst. Något som känns näst intill otänkbart att publicera i massmedia i Sverige (om det nu inte handlar om  kändisar, då tidningarna verkar anse det mesta som tillåtet).

Om en indier skulle läsa dagens GP skulle han/hon nog också fundera över nyhetsvärdet i artikeln om en ungdom som filmats & polisanmälts, då han åkte med en spårvagn hängandes utanför vagnen. DET förekommer 1000tals gånger om dagen här. Ingen skulle skriva en artikel om det i tidningen här, än mindre lyfta på ett enda ögonbryn av förvåning.

Inte ens jag - längre.

Hej då Marianne & Hanna!

Det har varit väldigt roligt att ha er på besök:)

Kram ♥

Utfärdsbilder

Done! Alfred efter sitt sista besök på Cradle (nu CloudNine) där han är född. Han har just fått en sista vaccination - Hepatit A - och skrek som en gris:) Glad att det är över skulle jag tro. Mot Lalbagh Botanical Garden.........

..............där de andra strosade runt medan vi var på Cradle. Här är gänget påväg ner från parkens tempel som ligger på en stor stenkulle. 

Fina kusin Marianne

Det är 'Indisk standard' på sina ställen i parken. Vad gör väl lite gräs utanför kantstenen............;) 

Vårtigt träd

Snövits stuga. I parken finns en ful stor klocka med statyer från Snövit och de sju dvärgarna. Smaklöst och passar förfärligt illa in i parkmiljön, men väldigt indiskt:)

Lite kantstött också......

En hand

Ekorren är ca 20 cm från huvud till svans. Då kan man förstå hur STORT detta träd är när den ser ut som en prick.

Mor & dotter

Från Pizza Hut's fönster på Brigade Rd fick vi plötsligt syn på en liten 'fjällstuga' på toppen av ett hus . Man undrar lite hur de tänker........Hmmm

Närbild på takhuset i trä. Skumt för nästan inga hus byggs i trä här .

Det blev inga bra bilder från gårdagens pot-luck party med Patriks kollegor, förutom den här då såklart:)

En trevlig kväll som ställde stora krav på konversationsförmågan, då både jag och Marianne fick föra samtalet hela tiden med fruarna. De är alla väldigt trevliga, men blyga. De uppskattade att vi klätt oss indiskt och jag fick vackra presenter att ta med hem till Sverige. Nu har vi gudinnan Lakshmi i Sandalwood som skall pryda vårt hem och ge lycka och välgång. Väldigt omtänksamt av dem.

Om det är nån som fryser därhemma så har jag ett litet tips....

http://sockanvanten.blogspot.com/

Min vän Ulrika stickar fina värmande sockar & vantar mm.

Titta gärna in hos henne om ni fryser!

Lycka till på julmarknaden i Särö Ulrika. Kram♥

Potluck party

På indiskt vis här hemma ikväll. Patriks närmsta kollegor med familjer kommer. Vår del på knytkalaset är dryckerna. De andra tar med sig mat (i massor). Dags att svida om till saree. Bilder i morgon hoppas jag. Har även fina bilder från gårdagens utflykt att lägga upp. Tjingeling så länge!

Grattis världens bästa syster♥

Många kramar från oss alla på din (hmm... vår) födelsedag
♥

& Grattis söta Moa på 7-årsdagen!

Short update

Med besök så blir det tyvärr inte mycket tid till annat än bara födelsedagshälsningar här på bloggen, som just nu uppdateras lite dåligt.

Vi försöker balansera tillvaron så att vi inte sliter ut våra gäster med för mycket bilåkande och intryck. Efter City Market på fredag och skolbesök i lördags i samband med PTM, Parent Teacher Meating, och därefter lite shopping och lunch på stan behövdes en dag vid poolen i söndags. Vädret har varit fantastiskt nu i en dryg vecka; sol, klarblå himmel och ca 28 grader, och färgen blev därefter för de som missat att smörja in sig........;)

I går var jag utbjuden på trevlig förskotts-födelsedagslunch av mina fina vänner här. Tack snälla gulliga ni ♥ .  Marianne & Hanna var på salong i stan och fixade hår och naglar och hade en skön dag.

Och så en födelsedagshälsning till.......


Grattis kära Brit på din födelsedag idag♥

Grattis käre svåger!

Kram från oss!

Ebbas dag

Grattis vår finaste Ebba på din födelsedag idag♥

Puss & Kram

Det blir inte mer Indien än såhär

Med kusin Marianne & guddotter Hanna på besök så utforskas nya spännande platser. Hade inte tidigare varit på City Market; grönsaks & blommarknad (och en massa annat såklart) eller området kring Chickpet,  där det finns tyger och sareees i överflöd. Vilken plats! Vi var helt slut efter ett par timmar i detta myller. Bilderna är tagna med mobilkamera och det var lite mörkt på sina ställen, men, men, såhär var det:

Oh No!

När Alfred tappar något eller spiller eller något annat går fel, så säger han "Oh No!" med eftertryck:) Det är så gulligt och det kommer alltid på rätt ställe, så han vet ju precis att det var något som egentligen inte skulle ha hänt och att det inte var bra att det gick som det gick.

Om han gör något bus som han vet att han inte får så säger han "no, no, no, no, no" medan han gör det och låter precis som när Anthu säger till honom.

Alfred säger inte bestämt NEJ ännu, mer Näää.

Medaljören är hemma!

Nu ikväll kom vår efterlängtade simmare hem :) Förutom bronsmedaljen i medleystafetten blev det en individuell silvermedalj för Erik på 100 m frisim. Grattis killen:)

Hela team Indus gjorde en fin insats och simmade hem många medaljer. Medaljerna har vi inte fått se ännu, då de först skall visas upp på skolan i samband med en assembly (samling för alla elever i gymnastiksalen) innan de får tas hem.

Det får bli en bild på den stolte ägaren om några dagar.

Erik har haft jätteroligt och det verkar som att allt har varit väldigt välorganiserat. Jag tycker att det är stort att Erik har fixat att vara borta 6 dagar i ett annat land med skolteamet. Han kändes plötsligt så stor när han kom hem :)

Same same

Maldiverna 2011

Maldiverna 2009

06.31 i morse.......

........ ringde vår lille simmare från Sri Lanka. Han hade ju såklart ingen aning om det denna morgon fanns väldigt trötta föräldrar i hans hem som bara lite drygt 3 timmar tidigare kommit hem från en väldigt trevlig fest, eller att hans lillebror faktiskt för ovanlighetens skull sov vid detta klockslag, men sen absolut inte kunde tänka sig att fortsätta sova efter att han pratat med sin favorit Eeik i telefonen :)

Det var såklart väl värt att vakna för att höra att allt är bra och att Indus simmat hem en bronspeng i stafetten i medley där Erik simmat bröstsimsträckan. I dag står 3 individuella lopp på programmet.

Ett bryt på Tele 2

Fick besked hemifrån att vår telefon hemma i Lindome inte fungerade. Ringde upp hemnumret bara för att höra ett Telia kundbesked om att abonnemanget upphört och att hänvisning saknades???

Ringde upp Tele 2, som (tyvärr) är vår operatör och trixade mig igenom 5 minuter av olika knapptryckningsval innan jag slutligen fick prata med någon på kundtjänst. Hon bekräftade att abonnemanget sagts upp, men rättade sig snabbt och sa att Tele 2 hade avslutat abonnemanget, då det inte är tillåtet att uppbära ett fast telefonabonnemang då man inte är folkbokförd i Sverige! Det har vi ju annars bara haft under 2½ år då vi inte varit folkbokförda i Sverige..........

Detta hade man kommit på genom att man kört våra uppgifter i samband med en autogiroansökan (som jag/vi heller inte gjort). Har haft autogiro på Tele 2 sedan länge och något nytt medgivande har inte varit aktuellt, så vad det är för ett autogiromedgivande man pratar om är en gåta. I alla fall påstod man att man skickat ut ett brev för att fråga om någon ville ta över abonnemanget, men i och med att det inte kommit något svar, så klippte man bara linjen. Något sådant brev har inte heller setts till.

Detta hann jag få veta (och protestera mot) innan samtalet bröts och jag fick påbörja den mödosamma processen för att ringa om igen. Denna gång fick jag prata med en man, som i alla fall började med att anteckna det nummer jag nu ringde ifrån, ifall det skulle brytas igen. Jag drog historien igen och han upprepade detsamma som jag redan hört, vilket inte hjälpte mig ett dugg. Jag sa att hur du än bär dig åt så skall jag ha tillbaka det telefonnumret igen utan kostnad. Han sa att visst kan jag teckna ett nytt (!) abonnemang igen (med Telia - som äger nätet) men då till ny kostnad. Att jag inte exploderade. Jag hade i detta läge ganska svårt att behålla lugnet och låta trevlig och korrekt. Jag bad att få prata med en chef, vilket han sa att han redan gjort medan jag satts på vänt närmare 10 minuter, och att han bara upprepade vad hon sagt. Jag gav mig inte och då bad han att få ringa upp henne igen. Efter ytterligare en evighet gav han uppenbarligen upp och kopplade över mig till chefen. 

En trevlig kvinna som förklarade att det var emot lagen att starta upp ett abonnemang för oss igen eftersom vi nu inte är folkbokförda i Sverige, men hon lovade i alla fall att reservera vårt nummer och starta upp abonnemanget igen UTAN KOSTNAD så snart vi åter var registrerade  i Sverige. Hon sa att hon hade förståelse för min upprördhet och att det var olyckligt det som skett. Jag undrade hur det gått till att vi kunnat behålla abonnemanget under hela tiden tills nu och då sa hon att sådant upptäcks inte förrän de kör ens uppgifter och att det olyckligtvis hade skett just nu, 7 veckor innan vi flyttar hem. Hon sa också något snabbt om att det gällde nytecknande av abonnemang, men jag fick inte riktigt med mig vad hon menade eftersom vi just varit befintliga kunder med abonnemnag redan innan vi flyttade ut och som genom deras försorg blivit ickekunder utan abonnemang............

Dessutom påpekade jag att jag har svårt att se problemet. Om telefonen används, vilket de kan se att den gör, de får sina pengar varje månad, så kan jag inte fatta varför en sån här idiotisk regel finns (fast såklart handlar det om att de inte har koll på utlandsboendes inkomst). Jag förstål väl också att man blir avstängd om man inte betalar, men det gäller väl detsamma om man bor i Sverige. I alla fall tycker jag att det är en jäkla dubbelmoral att "det vi inte upptäcker får gå". Är det så viktigt får de väl regelbundet köra sina register mot folkbokföringen. 

Nästan så att jag trodde att det var ett indiskt företag jag hade att göra med, men den bistra sanningen är ju att så inte är fallet. Bra ibland kanske att bli påmind om att att det inte är så enkelt på hemmafronten heller. Det vill man gärna tro när man bor här. 

Nu är jag förberedd och jag väntar mig fler byrokratiska förvecklingar! Det sägs ju att det är många gånger svårare byråkratiskt att flytta in än att flytta ut. Jag tror det kan stämma tyvärr. 

Farväl ♥

Det var tomt här i morse :(

Dagens jippi

ZARA har slagit upp sina portar i Bangalore!!!!

Ständige modespanaren M skickade ett glädjande sms i eftermiddags, då hon just upptäckt att ZARA ÄNTLIGEN öppnat här i Bangalore idag (vi har väntat otåligt ett bra tag). Dessutom i närheten av där vi bor!

Självklart blev det en tur dit för lite spaning. Åh så trevligt & lyxigt det kändes att traska runt i denna bekanta miljö:)

......älskar dig hejdå

Det var slutet på det lilla sms som jag fick i förmiddags av min lille Sri Lanka farare. Han förklarade att han sovit ganska länge, delade rum med en av lagets simcoacher samt en kompis och strax skulle äta frukost.

Det tolkar jag som att allt är bra.

Efter lång tystnad - ett långt inlägg

Nu har det varit tyst här förfärligt länge - Jag vet, men det är av en trevlig orsak - Sverigebesök av syster med familj & och dessutom en knapp härlig vecka på Maldiverna tillsammans med dem. Jag försökte posta ett inlägg på telefonen från flygplatsen i Bangalore innan vi skulle fara iväg, men det ville inte Blogger så det blev inget med det.

Det har varit intensiva dagar sedan de kom. Det blev en rivstart på lördagen. Vilan blev kort eftersom de dessutom var rejält försenade och kom fram snarare på morgonen än mitt i natten. Efter den korta vilan var det dags för familjedag i Hoskote på fabriken (dessvärre utan Nora & Erik som var på genrep de sista timmarna innan "We Will Rock You" på kvällen). Vi stannade ett par timmar, därefter var det dags att dra sig hemåt och förbereda sig för kvällens musical. I denna förberedelse (eller snarare inför Maldiverna) ingick en vända till salongen här på klubben för vaxning av benen  - en ny smärtsam erfarenhet för min del (jag har provat själv hemma dock.....utan något lysande resultat - Vad är det för fel på rakhyvlar??) fast trådning av ögonbrynen är mycket värre, men det är en annan historia............ 

Patrik pratar till medarbetarna på lokala språket Kannada, vilket mottogs med stort jubel.
Observera den coola speakern:)

"We Will Rock You" var en lysande uppsättning av eleverna på Indus. Fantastiskt bra!!! Jag är så glad att båda barnen var med. Det riktigt lyste i ögonen på Erik av glädje när han dansade. (Nuförtiden lyssnar Erik nästan bara på Queenlåtar :) Jag önskar ni alla kunde fått se. Kören och skådespelarna sjöng superbra!

Tyvärr lite bildbrist då mörkret gjorde att bilderna blev suddiga. En fin på kören hittade jag i alla fall och en på Nora, Gaby och Holly.

Söndag = brunchdag vid särskilda tillfällen. Den här gången på Leela i trevligt sällskap med våra gäster och flera av våra vänner här.

Ebba testar det dignande dessertbordets läckerheter

Efter en del shopping på måndagen då många inköp klarades av blev tisdagen en vilodag med packning inför Maldiverna. När bilderna är sorterade lägger jag upp ett album men kan inte låta bli några smakprov nedan. Fantastiskt härlig vecka med MYCKET bad och snorkling. Det är en fascinerande värld där under ytan och man kan nästan inte se sig mätt på alla färgglada koraller och fiskar i regnbågens alla färger.

Det blev inga dyk i år. Patrik var tyvärr förkyld under större delen av veckan, men eftersom öns husrev bjuder på en så vacker miljö räcker det gott att snorkla. Patrik och Johan fick förmånen att simma med en havssköldpadda och även klappa lite på den när den var uppe vid ytan för att hämta luft.

Alfred stod ut på barnpassningen 20 minuter. Han ville bara ut och bada så det var en mycket kort erfarenhet för hans del med ett luftkonditinerat lekrum:) Jag trodde att han kanske behövde lite paus från badandet och den varma solen, men han höll uppenbarligen inte med, utan skrek så intensivt så att de fick bära ner honom till oss på stranden. Med sina superbra puffar guppade han runt i havet timmar i sträck eller flyttade sand från stranden ner i havet, eller vatten från havet upp på stranden. Ett oändligt jobb!

Fina kusiner 

Vackra väninnor;) (Familjen Ekberg var också på Bandos)

Fanns hänggungor lite varstans på ön att slappa i

Vackert ljus men oväder på ingång

Fin badpojke i solnedgång

Vi fick en badring av några hemvändande Bandosresenärer. Den blev snabbt populär .

Sötaste badkillen provade gärna igenom alla medhavda hattar. Han gillade Majas bäst!

En vanlig syn under veckan:)

Badtunna i hushållet (Vi blev av någon anledning uppgraderade till en  bungalow med egen badtunna, men efter ett dygn bytte vi i vår familj till ett annat rum - det vi egentligen beställt, då trappa och övervåning med farliga räcken inte var för oss med en nyfiken 1½ åring som tar alla risker som finns).

Johan & Anna utanför en sin bungalow

Efter lyckad snorkling

Familjen Lindström & Ekberg åkte på Delfintur. Vi var på denna fina tur för 2 år sedan. Inte heller detta något för 1½ -åringar.