Glömde en liten detalj

Patrik är ju kvar här i ca 3 veckor till (åker hem 2 juli) och det kan ju hända att han råkar ut för något spännande att skriva om på bloggen. Man vet aldrig.

Bloggpaus

Jag tar en liten bloggpaus nu och återkommer i början av augusti. Kanske lägger jag in några fina sommarbilder, kanske inte. Nya tag med bloggen blir det första veckan i augusti. Jag mailar till er (som jag har adresser till) när jag börjar igen.

VI ÖNSKAR ALLA EN SKÖN SOMMAR OCH VILSAM SEMESTER!

KRAM Patrik o Lena, Nora o Erik

Dags att lämna Bangalore...

....med rätt så mycket resfeber. Måste erkänna att det inte känns alldeles bekvämt att flyga just nu. Väskorna är i alla fall packade och vi skall till Club huset och äta middag om en stund.

Dagen har erbjudit lite lätt hantverksdramatik. Patrik bad vår chaufför att slipa vårt Grythyttan bord eftersom han inte hade någon körning idag och behövde lite att pyssla med och det gjorde han gärna. Kunde ju inte gärna gå fel med en bunt slippapper och Grythyttans originalolja. MEN....Indier är dock ett påhittigt släkte med vissa problem att följa givna instruktioner, så när P kom hem för att titta på resultatet var bordet i det närmaste svart! Någon påhittig kompis hade föreslagit för Santhosh att han kunde betsa bordet, vilket han glatt gjorde. Jag överdriver nog inte om jag säger att P inte var helt nöjd. Det blev några timmars slipande till men jag tror nog att vi får lacka hela möbeln vit när vi får hem den till Sverige igen. Det blev muntra skratt vid poolen när P kom och berättade om det hela och alla var rörande överens om att man innan kunde ha räknat ut att det inte skulle gå bra. Det bara är så här.
Med nypedikyrerade tassar och trådade ögonbryn (trots det tycker Nora att jag ser ut som Bamse eftersom de är nyfärgade =) ) vilket gör vanvettigt ont, lämnar jag och barnen Indien i natt och ser vansinnigt mycket fram emot att få komma hem och krama familj, vänner och sötaste ASTRID!

IKEA i Indien på IS

På första sidan i dagens Times of India får man det nedslående beskedet att IKEA skjuter upp sina planer på att etablera 25 butiker (showrooms) här i Indien pga. landets krångliga investeringsregler för utländska företag. Ett utländskt företag får inte äga mer än 51% och måste ha en Indisk partner. Den nya Indiska regeringen har inte heller, föga förvånande, några planer på att ändra reglerna inom en nära framtid så vi lär bli IKEA-lösa under vår tid här. Vidare kan man läsa att IKEA direkt och indirekt sysselsätter omkring 70 000 människor här i landet, då många av IKEAS varor tillverkas av material från Indien.

Slutsats: De bulliga skinnsofforna i läckra "kulörter" är och förblir ohotade!

Skolavslutning (?) på Indus

Idag har det varit Award Ceremony för barnen i skolan och det skall nog föreställa någon form av skolavslutning (fast de har två skoldagar kvar). Skolavslutningskänslan saknades definitivt. Det var allmän röra och alla barn var inte ens i klassrummet när utdelningen av diplom började i Eriks klass. Noras diplomutdelning började ca 10 min före utsatt tid, så där drällde barnen in lite efter hand och flera föräldrar som kom på utsatt tid missade sina barn. Inte en sång eller blomma så långt ögat nådde - nu hade jag ju inte precis väntat mig "Den blomstertid.....", men ändå. Varje elev fick ett kort muntligt omdöme i samband med diplomutdelningen och i morgon får vi betygen på nätet. Fokus verkar ligga på fredagens Student Led Conference där barnen under en halvtimma skall gå igenom sin Portfolio med var man gjort och uppnått under året. Då skall det vara formell uniform, vilket är VÄLDIGT viktigt. Skolavslutning eller inte - efter fredagsövningen är det i alla fall sommarlov och till hösten börjar Erik grade 3 efter att han klarade sitt utvärderande matteprov!

I Eriks klass kunde barnen givetvis inte sitta stilla länge nog så att det skulle gå att få ett gruppfoto. Det som hanns med var ett halvsuddigt kort på Erik och kompisen Koki.

En outtröttlig liten sportkille

Erik har nu spelat cricket på gatan (en återvändsplats) med kompisarna i exakt 4 timmar i sträck sedan han kom hem från skolan. I går var vår chaufför Santosh med och spelade i en dryg timma och idag var besvikelsen stor när han hade hunnit åka hem. Jag tror dock inte att han hade orkat så länge som killarna spelade idag. Erik hade gärna gått till poolen nu en sväng också, men det är nästan svart ute och massor av mygg, så det blir inget med det.

Shoppingupplevelser på Commercial Street

Commercial Street är en stor shoppinggata i Bangalore city där man hittar allt från märkesbutiker till mängder av små "hål-i-väggen" butiker och försäljningsståd. Gatan är ganska smal och korsas av flera ännu mindre gator. Det blir varmt som i en gryta att gå där en 30+ dag. Bästa shoppingdagen på denna gata är en mulen vardag. På helgerna är trafiken hysterisk och man korsar inte gärna över från sida till sida.
Vi undviker konsekvent butikerna som har "inkastare"; "yes madam", "welcome madam", "nice pashminas here" - sååå jobbiga. Hittade en liten, liten juvelerarbutik i går - utan inkastare -där man faktiskt fick titta helt ostört utan att någon försökte pracka på oss något. När vi bad att få titta på fotlänkar bad de oss att sitta ner och vi fick en låda att välja ur helt ostört. När vi sedan skulle betala drog de spontant av 10% på priset. Sådana butiker gillar vi (!) och de får definitivt fler besök (och rekommendationer från oss till andra). Paret i juvelerarbutiken var gamla och de hade nog för länge sedan förstått hur man bäst hanterar sina kunder, något som är ett okänt faktum för de flesta butiksägare här. Även i de större märkesbutikerna följer ofta någon efter en som en hund och försöker föreslå vad man vill ha.

Är man trött somnar man överallt

Det är inte ovanligt att folk ligger och sover på trottoarerna mitt i stan. De ser nästan döda ut - vissa är nog det - och om inte, så ligger de illa till med tanke på valet av sovplats.

Vackraste Sari-flickan

Motorväg

Vi "hittade" en bit motorväg igår som faktiskt hade vissa likheter med en svensk; tvåfilig, mittsträng av gräs och framförallt få bilar, så man kunde hålla en viss hastighet en stund utan ständiga stopp och inbromsningar. Så få bilar beror givetvis på att vägen är avgiftsbelagd (ca 5 kr), så många indier köar hellre genom stan än betalar. För oss är det lyx att slippa möta bilar som kör mot färdriktningen och kor och människor mitt i vägen, men det dröjer säkert inte så länge innan man kommer på hur man lättast tar sig över mittsträngen av gräs och innan kommersen är i full gång även efter den vägen.
Nu skall jag strax iväg in till Bangalore city och idag blir det till att köa. Snitthastigheten genom stan är ca 30 km/h, så återigen - tålamod är ens bästa vän i Indien.