fredag 30 april 2010

Inte betrodd

Eriks telefonnummer har slutat att fungera. Finns inte. Det meddelandet får man i örat när man ringer numret. Patrik for tillbaka till hål-i-väggen butiken där det inhandlades med mycket strul, bara för att få veta att mina identitetspapper inte hade godkänts av Airtel (Passkopia, kopia på VISA permit med adress, signerat foto på mig) och returnerats till butiken!

Blir man trött eller? Första förklaringen var not valid passport och när inte den höll (eftersom mitt pass är absolut giltigt) så påstod de att adressen saknades, men det gjorde den inte heller. Slut på bortförklaringar kunde ingen förstå varför. Det är märkligt, för de papper jag har är utfärdade av immigrationsmyndigheten (FRO) och i passet har jag dessutom ett VISA som gäller till 5 juni, så man undrar vad som gör att Airtel tycker sig ha rätt att avfärda något som FRO har utfärdat?

Patrik pratade med otaliga människor i telefonen, inklusive någon chef för Airtels kundservice, men i vanlig ordning är det som att tala till en vägg och de upprepar sina inövade mantra om att inget är deras fel. Det är så vansinnigt frustrerande att prata med kundtjänster i det här landet så det går inte ens att beskriva.

Nu slutade det hela med att vi måste ta oss till ett Airtel showroom, vilket troligen är en mer normal butik - typ telia butik - med alla papper för att där köpa ett nytt kort och samtidigt då övertyga dem om att vi bor här och att jag är jag. Patrik tvingade av ren princip till sig de 100 rs - SEK 15 - som vi betalade första gången för kortet bara för att markera att man inte kan behandla folk såhär. Sedan skall vi tillbaka till hål-i-väggen affären där han skall ladda om kortet med de 200 rs som vi redan har betalat.

Det lustiga är att jag skaffade ett likadant kort till Nora i December med exakt samma papper och det gick så bra så. De kanske skulle ta och kika i sina kundregister de där Airtelmänniskorna, men det har de väl inte tid med eftersom de sitter och repeterar förinövade svar hela dagarna............

Kommentarer

Jag har legat efter med att svara på era kommentarer på grund av det sega nätet denna vecka, men nu skall det förhoppningsvis finnas svar till alla. Hoppas jag inte har missat någon. Det har gått ganska bra att skriva inläggen men när jag har försökt svara på kommentarer så har de försvunnit mystiskt eller så har jag fått felmeddelanden.

onsdag 28 april 2010

Segt som sirap

Internet.

Skrev ett sms till vår Internetman i måndags efter att vi haft segt nät hela helgen. Efter 3 min ringde han på dörren och förklarade läget och gav mig två papper om ett fel i ett undervatteskabelsystem som försörjer en väldig massa länder med telekommunikation.

Jobbigt att missa nyfunna Hollywoodfruar ;) och andra viktiga program som inte kan streamas i denna snigelhastighet.

Marianne i Kairo har samma strul. Synd om oss.

Passet har kommit :)

Punktligt kl 11 i går förmiddag levererades Alfreds pass med kurir. Mindre än en vecka sedan vi ansökte om det!

Jag blir så glad när något fungerar som det skall, men så var också damerna på konsulatet i Chennai väldigt bra att ha att göra med. Noggranna och snabba.

Nu tar vi nya tag på FRO på fredag. Våra visum skall vara klara nu och så skall Alfred registreras där och tilldelas ett exit visa så att vi får ta med honom ut ur landet.

Sen skall det vara klart ☺

måndag 26 april 2010

Få inte panik nu mamma........

" men idag var jag 10 m från en orm på Lalbagh".

Idag var Eriks klass på field trip till Lalbagh botaniska trädgård här i Bangalore. Där finns det tydligen annat än växter att beskåda.........

Klassen satt på en gräsyta (och hur smart är det av lärarna att placera barnen i gräset i dessa ormtider) med ganska högt gräs när några parkvärdinnor kom och varnade för ormen som var alldeles nära gruppen.

Hu!

Det fick bli ett litet mail till lågstadiets rektor om att man kanske borde tänka sig för lite om man tar med barnen till botaniska trädgårdar denna tid på året. De två övriga 3:orna skall åka i morgon resp. onsdag och jag hoppas de lärarna har lite bättre koll, åtminstonde efter detta.

Överreagerar jag pga. min ormrädsla. Nej, jag tycker nog inte det med tanke på att kobror och andra otrevliga giftiga ormar kan finnas var som helst här. Ogiftiga ormar finns också men man chansar inte precis.

Chennai Superkings

I går var det IPL (Indian Premier League) final i Cricket i Mumbai. ÅRETS SPORTHÄNDELSE. Enormt stort här. IPL har pågått under ett antal veckor och spelas mellan Indiens 8 främsta lag.

I final Chennai Superkings vs Mumbai Indians.


Lite otippat segrade Chennai. Kapten i Chennai är cricketikonen Dhoni.
(Bangalore Roayal Challangers spelade match om 3:e pris i lördags mot Deccan Chargers och vann så det var vi lite nöjda med).

Det blir roligare och roligare att se cricket ju mer man förstår. Erik kan det mesta och förklarar ingående med stor inlevlese för oss andra. Han kan hur lätt som helst även rabbla upp namnen på en massa olika cricketspelare i de olika lagen och vad de har för uppgift i laget (battar, bowlar/kastar, catcher - nu har jag säkert kallat något av dessa fel namn:). Förstår inte hur han kan hålla reda på alla spelare. Om Patrik försöker förklara något om någon av spelarna och beskriver hur de ser ut, så vet Erik oftast precis vem han menar och så får vi namnet också :)

Erik vill överge fotbollen och börja med cricket nästa år i skolan. Nästan varje eftermiddag cyklar han iväg med sitt bat och spelar cricket med kompisarna på någon gata på området.

söndag 25 april 2010

Illa berörd

I dag kände jag mig för första gången riktigt ledsen över fattigdomen i det här landet. Jag hade varit en liten sväng i stan och påväg hem stannade vi för rött ljus i en korsning. Precis vid sidan av den kraftigt trafikerade vägen vid korsningen fanns några små bostäder byggda av pinnar med presenningar till tak. Där satt en mamma med sina två små flickor som kanske var i tre resp. tvåårsåldern. Mamman såg ganska apatisk ut. Den lilla flickan kröp omkring och den lite äldre flickan satt och doppade fingrarna i någon vätska/olja på en tallrik och sög sedan på fingrarna. Så tog hon fram en bit nanbröd och doppade i vätskan. Hon hade bara en liten svart väst på sig och var i övrigt naken, men hon hade det allra sötaste ansiktet och en liten tofs i håret och hon såg faktiskt pigg ut på ögonen.

Jag bara satt och tittade (vi har svarta rutor på bilen så de såg mig inte) på dem en lång stund medan jag kände hur tårarna kröp fram och jag blev helt handlingsförlamad. Tänkte så snart vi hade åkt att jag självklart borde ha givit dem lite pengar fast jag inte är så säker på att det är det bästa att ge. Det värsta är platsen de bor på. Så fruktansvärt ohälsosamt för dessa små flickors lungor. Det kan jag inte göra något åt, men jag kommer att åka förbi på torsdag och då skall jag försöka ge de de små barnen lite frukt och lite urväxta kläder. Strunt samma om de är för stora. Eriks t-shirts får väl bli klänningar då.

Det var plötsligt inte alls kul att plocka upp shortsen som jag just köpt till Erik och Alfred på Benetton. Idag gav de mig bara dåligt samvete. Jag vet att jag inte skall tänka så, men just nu känns det i alla fall inte bra.

77 olästa Yahoomail

Oj då, jag har förträngt mina Yahoomail från skolans mailgrupper och det var nog lika bra det för jag tröttnade direkt när jag började gå igenom dem.

Första ståndpunkt som ledde till mycket uppmärksamhet och medhåll från andra grade 5 föräldrar;

För LITE läxor i Grade 5! och inte ens några läxor över påsklovet. Ve och fasa. I min värld (från yttre planeten Sverige) trodde jag att lov var för vila........

Nästa ämne;

Dåliga och opersonliga mid term reports. Oj vad mycket klagomål. De var visst inte tillräckligt personliga och vissa lärare verkar inte känna igen vissa elever (???) påstår någon. Vi har i alla fall inte det problemet :) då blonda barn är ganska underrepresenterade. Eftersom jag heller inte är van vid 8 sidors personlig utvärdering om barnen 4 gånger per år i svenska skolan, så känner jag mig fullständigt tillfreds med vad som presteras här. Förutom lite övergripande information och vad man gjort i varje ämne så följer en personlig bedömning om varje barns prestation. Helt OK, men för många var det visst inte tillräckligt.

Och så;

En ingående diskussion om hur dåligt informationsmötet var om övergången mellan PVP och Middle School, som nu är aktuellt för Nora. Detta informationsmöte låg på samma eftermiddag som Science Exhibition och det var tydligen inte bra. Jag tycker det motsatta. Ju mer samordning, desto färre utflykter, desto bättre. Det gavs inte tid till någon ändlös frågestund, vilket den mesta kritiken handlade om. Tack och lov för det för de tar aldrig slut! Om det är något man inte klarar av i en stor samling här, så är det att ställa korta, koncisa frågor. Det är det ingen som inser utan alla pratar på och pratar i mun och så går tiden...... Sånt orkar jag inte med ändå. Jag tyckte att det var saklig framställan utan onödigt tjafs. Frågor kan man alltid maila till repektive lärare.

Blev ändå lite sugen att skriva min ståndpunkt som svar i dessa olika ämnen, men jag lät bli (lite ovanligt va?). Vad skulle det tjäna till? Då blir jag väl känd som den slappa mamman som inte bryr sig om sina barns skolgång och det tänker jag inte utsätta barnen för.

Avslut på veckan

Det har för ovanlighetens skull varit en hektisk vecka; storhandling, tandläkarbesök, Chennai, science exhibition på Indus, besök på Patriks jobb, after work i går, i dag fotografering i 4 timmar hemma hos en fotograf och så firades Patriks födelsedag här hemma i kväll i trevligt sällskap av 3/4 av familjen Ekberg.

Veckan har gått väldigt fort :)

Lite om dagens övning.
Vi har aldrig tidigare varit hos fotograf med barnen, men när jag var hemma hos en engelsk tjej för ett par månader sedan hade hon ett par fantastiskt fina svartvita canvasbilder av sin familj på väggen. Då kände jag att det faktiskt hade varit roligt att ha några riktigt fina foton på familjen och framförallt på barnen. Alice (fotografen) tog flera 100 kort på oss i olika konstellationer och positioner - absolut ingen traditionell porträttfotografering. Var lite kul då Erik senare skulle förklara för Åsa om fotograferingen och sa "När hon skulle ta nakenbilder på Alfred och Pappa......" Jag lovar att den enda som var naken på dagens fotografering var Alfred och det var högst beskedliga nakenbilder det.
Det blir spännande att se resultatet om ett par veckor. Då skall vi välja ut foton för 4 förstoringar och sedan får vi också alla foton på CD (30-100 st beroende på hur korten blir), så det kommer nog att dyka upp ett och annat av dessa foto på bloggen framöver. Det var meningen att det skulle tas några bebiskort med en sovande Alfred, men nyfiken som han är vaknade han så fort han kom ur vagnen så det fick bli nakenkort med vaken bebis istället.

Nu är det natten och i morgon (eller rättare sagt senare i dag) blir det en golfrunda och lite jobb för Patrik och jag tror att jag och Alfred skall pusta ut i horisontalläge medan Nora och Erik gör veckans (ännu inte påbörjade) läxor (vad gör det?- Erik har "bara" 8 läxor att ta tag i!) Misstänker att det finns en risk att jag får lämna mitt horisontalläge då och då.

lördag 24 april 2010

41

Grattis♥
Puss&Kram från lilla familjen