Den svåra svingen

En golfsving. Hur kan något som ser så lätt och smidigt ut hos andra vara så svårt och stelt hos mig? Så mycket att tänka på (eller det är väl tricket - att inte tänka); axelbrett avstånd mellan benen, lätt framåtlutad med rak rygg, rätt grepp om klubban, armarnas positioner och rörelse, höjden, titta på bollen hela tiden, slå med bra kraft, följa med slaget igenom....och inte minst rotera ryggen bakåt i svingen utan att röra höften! Jag såg en instruktionsfilm och den PROn föreslog en övning där man stod på knä och vred ryggen bakåt 90 grader.

Hur då?? När jag testade i går morse kunde jag nog max vrida 25 grader och sen tog det stopp!! Hur stel som helst!

Idag är barnen lediga och Erik vill åka och slå golfbollar. Min kropp vill inte det, men jag behöver träna så det får bli så. Jag förklarade rotationsövningen från filmen för Erik och utan svårighet roterade han bålen bakåt. Och det gjorde Alfred också. Hur lätt som helst. Alfred skall alltid härma rörelser vi gör och när Erik övar sving med armarna utan klubba så gör Alfred det också - håller ihop armarna och svänger dem från sida till sida. Hur lealöst och ostelt som helst.

Det är nog så. Man skulle börjat vid 1½ och inte vid 40!

Gick en runda med Åsa & Maria igår och vi kunde fått en bättre start än att bli hetsade av de 8 indier som kom efter oss till första utslag och började gapa om att de ville gå om oss - innan de ens börjat. De stod och övade puttar när vi gick förbi dem mot första utslag och gjorde ingen ansats till att röra på sig. Precis när den siste av oss skulle slå ut kom de och man såg en oro i ledet över att ha "långsamma damer" före sig. Efter några av våra första slag skickades det ut en man på mc för att tala om för oss att de ville gå före. Vi sa att vi släpper igenom dem när de kommer ikapp. Stress och ilska är inga bra förutsättningar för en nybörjare som jag. Tog några hål innan jag kom i balans. De kom aldrig i kapp. Efter hål 2 såg vi knappt en skymt av dem.

Två av våra vänner (duktiga golfdamer) råkade ut för samma sak förra veckan när de skulle slå ut från hål 10 och kom direkt från hål 9 - då man dessutom har företräde. Då kom den förste i en rad indiska män släntrande från fiket med en kaffe i handen och tyckte att de herrarna skulle gå före. Damerna förklarade läget; att de hade företräde och att de var snabba. Då sa mannen "Det avgör JAG, ni får två hål på er!" Rutinerade M & B kunde förvandla sin ilska till bra golf och gick en rekordsnabb runda och av de indiska uppblåsta herrarna syntes efter detta inte en skymt.

Liten man gör cykeldebut

Hår på förfrågan :)

Förfärlig bild! Svårt att ta kort på sig själv med mobilen. Måste ju hålla ett öga på hur det blir:-)

Rätt?, Fel?, Fegt? eller kanske lite oambitiöst?

I början av veckan fick jag besked att jag kommit in på en 15 hp kurs jag sökt, där jag tidigare var reserv med högt nummer, så jag hade släppt tanken.

Hur göra? Ingen kurslitteratur här. Funkar det att få den skickad från Sverige? 50-50 chans att den kommer fram skulle jag säga. Tidsaspekten för den leveransen är omöjlig att uppskatta. Jag ställde lite frågor till kursansvarig, som nog trodde att det skulle gå, men att jag ev. fick ta omtenta på första avsnittet pga litteraturbrist. Det kunde jag väl leva med, men så ingick även ett projektarbete i grupp som verkade lite knivigt att få till. Vill inte ställa till det för nån om jag måste hoppa av senare.

När jag väl kom in på kursupplägget och det diskussionsforum som var öppnat för kursen insåg jag snabbt att de flesta format sina grupper och några verkade redan tagit tag i projektet (kursen börjar på måndag....) Då tänkte jag lite pessimistiskt att de få som ännu inte gjort detta måste vara som jag, sent ute (eller kanske mindre ambitiösa). Hopplöst efter redan. Vad jag förstod av diskussionerna så läste många på andra program - hur de nu hinner en 15 hp kurs i tillägg? - och har god studievana. För mig. Allt nytt. Det tog ett bra tag att lära sig Borås högskolas system där jag läste sista kursen, så jag beslutade mig för att ge upp innan start helt enkelt.

Rätt? Fel? Fegt?

Jag vet bara att jag har Alfred, en nanny som gått ner i tid (vilket begränsar mig en del), en resande man och en Indisk vardag att sköta. Och så vill jag njuta lite också och träffa mina härliga vänner här, resa och ta hand om höstens fina gäster utan en klump i magen och en massa krav.

Så det känns rätt bra ändå, om än lite oambitiöst.....(fast det där sista - det skall jag snart glömma).

*Conditions apply

I morse när läste jag om Tainas rabattkuponger så slog det mig att jag tror inte att jag har sett en enda rabattkupong här på 2 ½ år, men det finns gott om värdelösa extraerbjudanden i tidningar, affärer och inte minst via sms.

Typ 1 rs (14 öre) rabatt på 1 kg lök, eller så köper man en paket müsli och så sitter det en paket mjölk fasttejpad på den eller en tvål eller en paket med disktrasor som man inte vill ha.

Men det allra vanligaste måste vara alla de FLAT OFF sale som aldrig är just flat off. För då skall det ju vara på allt, men det är det inte. En hylla märkt med flat off 40%, gäller nästan alltid bara max 3 saker på den aktuella hyllan. Resten kan vara ordinarie pris eller möjligen 5% -20% rabatt.

Och ALLTID garderar de sig med *conditions apply i mikro, mikro stil längst ner på ett erbjudande och de kraven uppfyller man i stort sett ALDRIG. För de är nästan helt omöjliga att uppfylla.

Det är nog bara på BODY SHOP som jag lyckas få bra rabatter, för de har så många olika erbjudanden att de själva blandar ihop vad som gäller på vad. Där brukar det faktiskt bli lite billigare än förväntat, speciellt när jag krånglar till det för dem genom att ta fram mitt klubbkort som alltid ger extrarabatt.

Nu skall jag iväg och färga håret med 80 % rabatt (om man jämför priserna här mot hemma:)

Sniglar rör sig fortare

Veckan har varit seg och lite extra vardagstung. Jag har skrivit om inlägget 10 gånger, men nej, det blir inte bra, så jag piggar upp med några söta killar istället (och en hög med fotbollskläder som kom till slut).



Just nu är det bara "Ee-iK" som gäller! Alfred hämtar Eriks keps och vill ha den på sig trots att den faller ner så att han inte ser nåt när han går. I går skulle vi just gå - hela vägen upp till Åsa för att lämna lite saker, men då kom ju Erik farande på sparken och då ville inte Alfred gå ett steg till. Han ville åka med och så blev det.

Annars är det ganska kul att gå på promenad med Alfred. I går stannade han på andra sidan vägen mitt emot vakterna vid klubben och började ropa till dem för att få deras uppmärksamhet. När den var fångad så började han med små skutt (han hoppar lite roligt) så att de vek sig av skratt. Det satt en tandlös gammal gumma (trädgårdsarbetare) på gräset alldeles bakom oss. Även hon skrattade och visade alla sina icke-tänder:)

Det är mycket voff på hundar också, men det kan nog ibland vara lite svårt för A att veta vad som är en hund. Tidigare i veckan när vi gick samma sträcka så gick Alfred fram till en indisk elefant i terrakotta som står i en trädgård nära gångvägen och sa VOFF!

Fotbollskläderna som aldrig kommer

I maj beställde (och betalade) vi fotbollskläder till Erik i den klubb han tränar med. Med namn och nummer. De ringde flera gånger och frågade vilket nummer han ville ha så att det skulle bli rätt. Nu minns jag inte vad han bad om, men det var självklart fel när kläderna till slut kom mitt i sommaren (och Santhosh hade varit där 5 gånger tidigare och fått vända för att de inte fanns). Men värre var det felstavade namnet så kläderna fick skickas tillbaka.

Efter att Patrik pratat med (läs skällt ut) ansvarig så skulle det ordna sig, men nu hade de glömt vilken storlek det skulle vara. Tur att Erik hade koll.

Efter flera turer fram och tillbaka blev vi lovade att de skulle levereras hit hem.

I går morse hade tränaren smsat Patrik att de skulle komma och han undrade vilket husnummer vi har.

Jag ringde upp tränaren för att försäkra mig om att han var påväg och då sa han att han hade varit på Palm Meadows, men inte hade hittat(?!) vårt hus, vilket borde vara ett av de enklare att hitta. Nummer 2 på huvudgatan. Han skulle komma tillbaka till området 12.15. Gick det bra att han kom då? Ja, Erik var sjuk igår och hemma, så någon fanns i huset.

12.20 ringer tränaren igen. OJ nu hade han kommit på att han måste ha lagt kläderna i en annan bil så nu kunde han inte heller komma, (säkert.....), men han skulle lämna dem till sin boy på eftermiddagen så att de skulle kunna levereras vid 18.15. Det är väl inte svårt att gissa att ingen kom, varken då eller senare. Jag smsade tränaren igen, som bad om en minut för att kolla vad som hänt. Strax efter ringer hans boy på väldigt knackig engelska och sa nåt i stil med "sorry madam, couldn't come" orsak fattade jag aldrig. Han undrade om han kunde komma i dag på morgonen istället och då sa jag att då skall det vara på morgonen då.

"At what time should I come, by 12?" Då ilsknade jag till och sa att 12 inte är på morgonen och att kläderna skall vara här före 12!

Nytt sms till tränaren där jag skrev ganska bryskt att jag FÖRVÄNTAR mig att det blir så också!

Only in India

1 timma och en kvart i sandlådan

Nja, jag kan tänka mig roligare saker, men det kan förmodligen inte Alfred. Han känner inte lukten av kattskit (förmodligen uträttar alla katter - tama och vilda - sina behov där :(, eller tänker på alla faror som lurar på de undermåliga lekställningarna.

För att överhuvudtaget göra någon nytta i sandlådan behövs spann och spade. Alfred har haft bådadera, men de hade visst fått fötter och kunde absolut inte hittas när vi skulle gå. Hittade några ganska stora byttor som man skall bygga torn av och som fick duga som spann, men spade fanns ingen. Man kan ju inte komma till sandlådan med en stor matsked från besticklådan. Nån ordning får det vara. Iväg till affären och kolla vad som fanns där. Hittade en ljusblå risslev med röda hjärtan på för hela 17 rs (2,50 kr) (Vill minnas att jag betalade minst 100 kr för några liknande risskedar från Rice för länge sen.....) Den fick duga. Alfred som är sin fars son tyckte inte riktigt om att sanden fastnade i händerna och försökte förtvivlat vifta bort den grova sanden.På lekplatsen var såklart inte sanden alls det roligaste utan Alfred föredrog till en början de alldeles för stora, farliga lekställningarna. Som tur var kom lite fler barn efterhand och han fick annat att fokusera på, som att kolla på vad de gjorde med hans saker som de snabbt började att leka med.

När de nu lånade hans saker kunde ju Alfred inte vara sämre utan han bestämde sig för att hans nya favoritleksak var en springcykel som ett av de andra barnen hade med sig (en lite större version av en sån som Alfred har och som inhandlades i Tyskland och fraktades hit i resväska). Han tillbringade lång tid med att sitta på den cykeln på olika sätt:)

Alfred på sin cykel hemma för någon vecka sedan

Efter lekplatsen blev det ett välbehövligt bad för lilleman.

Jag misstänker starkt att jag inte kommer att komma undan fler turer till den lekplatsen.

Det har nog bara börjat!

We will Rock You

I år kommer både Nora och Erik vara med i skolans musicaluppsättning; "We will Rock You".

Erik har haft dansaudition denna vecka och kom med i danstruppen! Nora får vara med på gamla meriter (Mamma Mia) och slapp audition. Hon kommer att vara med i kören som förra året, eventuellt med något solo.

För Nora innebär det träning 4 dagar/vecka; varje må-to 2 timmar efter skoltid. För Erik är det träning på skoltid som gäller.

Sverigebesök i samband med musicalen blir det i år igen. Förra året familjen T och i år kommer moster med familj att vara här när det är musicaldags den 22 oktober och det är båda barnen superglada över. Vi fixar biljetter åt er!!

Sim-salabim, eller?

Nej, här hjälper inga trollspö tyvärr.

Ni kanske minns strulet med att fixa ett kontantkort till Erik. Till slut, under förra hösten, lyckades kompis till Santhosh skaffa ett som fungerade.

Självklart blev det kvar i Sverige under julsemestern, men vi fick med det hit igen nu i somras. (I våras orkade jag inte ens påbörja någon ny procedur med nytt kort så Erik var utan).

Det visade sig att det var helt onödigt arbete att leta upp det där simkortet hemma. Det var såklart avaktiverat och någon annan hade fått numret. Jag hade ingen aning om att Airtel ringer då och då (eller rättare sagt jag vet att de ringer stup i kvarten och att jag definitivt UNDVIKER att svara då) för att kontrollera att numret är i bruk och svarar man inte på 3 försök så stänger de av numret och pengarna fryser inne. DET tror jag att de gör en god affär på!

OK. Nytt kort måste skaffas trots allt och Santhosh fixade det i förrgår eftermiddag. Nu registrerat i hans namn. Han kom tillbaka och sa att simkortet kommer att vara aktivt från och med dagen efter (igår). NOT.

Tillbaka i dag, men nu instruerade jag honom noga att det är till ett Airtel kontor han skall och inte till det hål-i-väggen ställe som han köpte simkortet i. Efter 20 minuter var simkortet aktiverat, men nu gäller det att ha telefonen på, för inom ett par dagar kommer man ringas upp av MYNDIGHETERNA och svarar man inte då, så är det kört. Igen. Då måste jag också kunna säga att simkortet tillhör Santhosh och uppge hans adress. Hur det nu skall gå?

Låter det smidigt?