visste vi inte mycket om Indien. 1 februari 2009 flög vi iväg på vår pre-vist för att få våra första (för mig och barnen) intryck av Indien. Tänk att det är ett helt år sedan och tänk vad mycket som har hänt sedan dess!Tror inte att vi blev så chockade som jag trodde och min största farhåga inför pre-visiten var att jag absolut inte skulle kunde tänka mig att bo här. Som tur var kändes det inte så. Visst går det upp och ner. Det vet alla som följer bloggen. Men mestadels är det i alla fall upp. Mycket, som är superenkelt i Sverige, får man kämpa hårt för, medan annat som tex. sjukvård är så mycket enklare att tillgå här. Inga väntetider och snabba och professionella konsultationer om man behöver träffa specialistläkare.
Var också självklart förfärad till en början över all fattigdom som finns överallt; tiggare, slumområden, trasiga människor, men man lär sig hantera det. Faktiskt "blunda", även om det låter förfärligt. Jag brukar tänka att genom vår närvaro så birdar vi med försörjningen till flera familjer genom de som jobbar åt oss och det är bara att inse - man kan inte göra underverk i ett land med 1,3 miljarder människor. Genom medlemsskap i OWC (Overseas Womens Club) och genom välgörenhet i skolan hjälper vi också till en hel del.
Nu ser vi fram emot det kommande året, med lite nya insikter och ny bebis. Vi har också konstaterat att 10 månader i sträck i Indien inte skall göras om, så nästa jul kommer vi hem och laddar batterier.
Jag kan tänka mig att det måste ha känts annorlunda att åka på denna pre-visit. När vi åkte på pre-visit hit så var det inte så konstigt eftersom jag hade varit här en hel del i jobbet innan. Indien har jag aldrig varit till. Skulle givetvis vara mycket intressant. Maken som rest en del samt bott i Malaysia i 10 år har heller aldrig varit där. Och då var han gift med en indiska ett par år!
SvaraRaderaVad skönt att allt tycks gå bra i alla fall. Hur länge blir ni där?
Taina- Som det ser ut nu så stannar vi ca 2 år till. Sedan tror jag att det räcker med Indien. Det är trots allt så annorlunda här mot allt man är van vid och jag är ganska "hemmakär" också så det blir nog lagom.
SvaraRaderaTänk att ni "nästan" varit där halvvägs. Tiden kommer bara att flyga förbi efter att bäbisen kommit. Jag vet... gick på semester för 7 mån sedan...
SvaraRaderaKram y
Y - Ja till sommaren är det ju halvvägs:)
SvaraRaderaHar du semester????? Är det så lätt med små bäsar...☺ Kram
Jag tycker att det låter så otroligt intressant att få uppleva Indien inifrån.
SvaraRaderaDet där med sjukvård är något jag funderar mycket på. Tycker att det är skrämmande att det verkar vara så svårt hjälp i Sverige. Och så har jag hört om så många feldiagnoser den senaste tiden att jag blir alldeles rädd.
Tycker du ska vara glad att du ska föda bebisen i Indien.
Anna - Ja, det känns riktigt bra att föda här. Har en jättebra läkare som jag har träffat hela tiden och hon kommer ju att vara med på förlossningen.
SvaraRadera