Merry Christmas♥

Merry Christmas

and

a

Happy New Year

önskar vi alla vänner

Julkramar från ett vintervitt Sverige

från

PatrikLenaNoraErikAlfred

Glad påpälsad nylandad Bäbis

Dan före dan

Fantastiskt vinterväder med -9. Förkylda barn & vuxna. Ingen ny väskleverans. 4 väskor saknas fortfarande så vi räknar med lite minus på julklappsfronten. Patrik har faktiskt kommit fram på telefon till Air France idag men de har ingen aning om var väskorna kan vara. Troligen i Paris för där finns massor av olevererat bagage.....

I veckan har vi hunnit med att träffa vänner, både stora och små. Nora och Erik har varit och hälsat på i sina klasser och varit med på julavslutningarna. Mysigt. Nora har tränat med "sitt" innebandylag, vi har tillverkat gott julgodis hemma hos familjen A och handlat julklappar & nya kläder (ständigt pågående känns det som....).

På söndag far vi till fjälls!

Update; vackert, härligt att vara hemma, otroligt KALLT, förkylda pojkar och vi väntar fortfarande på vårt bagage.........Kram

Snorig och matt bäbis med svullet öga

Stackars lille Alfred. Näsa och ögon rinner och höger öga är rött och svullet. Det är ju inte så lämpligt precis eftersom vi har en lång flygesa hem framför oss om 1½ dygn...

Kostar på mig ett matt leende

Packningsdax är det också, men lite svårt med ett litet "klister" på armen. Det är dock lättare än att packa för sommarresan. Vi har inte mycket varma kläder som passar för det svenska klimatet. Tur att man har en systergarderob att botanisera i och att det finns varma sjalar att ta med.
En och annan julklapp skall ju packas också förstås....................

Jag måste börja!

OM

Om man är Deputy Commissioner of Police i Bangalore så finns det mycket man kan ta sig till om man inte blir serverad den 21 åriga Jonnie Walker Blue Label scotch man vill ha. På hotellet där den efterfrågades av polischefen fanns inte denna whiskey i lager utan han och hans sällskap serverades istället Indisk whiskey.

Som genom ett underligt sammanträffande så kom det, dagarna efter och utan förvarning, upp en Parkering-förbjuden-skylt alldeles utanför hotellet, där hotellet normalt parkerar gästernas bilar nattetid.

Bäst alltså att hålla sig med rätt Whiskey i lager för stans hotell.

"Try me"

På Bodyshop står det Try me på testprodukterna. Om det inte finns någon Try me så går det till såhär:

Mannen i affären öppnar en ny burk med mjuka kapslar med kräminnehåll, tar ut en kapsel (det skall finnas 30 st i burken) och ger mig den för att testa, skruvar på locket igen och packar in den i sin ytterförpacning som om ingentig har hänt.......

OM jag köper sådana kapslar någon gång (dyra som skam) så tror jag att jag skall be dem räkna.

Likadant hos frisören förra veckan. Det kom in en dam och satte sig i stolen bredvid mig. Hon skulle få håret fönat. Damen som skulle föna henne gick då till hyllan med nya produkter - till försäljning - och pumpade ur lite stärkande silikon ur en liten flaska och strök in i håret på damen som skulle fönas. Den flaskan kommer de att sälja som om ingenting har hänt. Skumt sätt.

Lucia

Tack gulliga M för att du ordnade med ett så fint luciatåg hemma hos er♥

Fina små och stora barn sjöng fina luciasånger, Nora sjöng Decembernatt (Peter Jöbacks svenska text till Hallelulja) och efteråt var det mysigt fika med goda bakverk, pepparkakor OCH skumtomtar i massor.

På middag hos vår maid Anthu

Anthu och hennes lilla familj på 4 har just flyttat från ett sunkigt enrumskrypin (Anthus ord) till en lägenhet med 2 sovrum, en hall/vardagsrum, två toaletter - en vanlig och en indisk hål i golvet - samt kök. Inte ett stort kök med våra mått mätt, men för henne är det väldigt bra säger hon. Hon och hennes man köpte nyligen en liten tvättmaskin och ett kylskåp, vilket inte alls är vanligt att äga här för det stora flertalet. Det underlättar hennes tillvaro stort har jag förstått. Självklarheter för oss, tvättmaskin & kyl, men det glömmer man lätt. Såklart det underlättar.

Anthu och Joseph har två små söta barn; Immu Sofia, 1½ år och Tobias 3½ år. Inga vanliga namn i en indisk familj, men Anthu har arbetat länge åt västerlänningar och fäst sig vid våra "enkla" namn. De är en kristen familj och därmed inte fästa vid hinduernas "regler" om att barn skall namnges beroende på hur stjärnorna står exakt den minuten de föds.

Vi fick jättegod middag med fried rice, chicken kebab, raita (sås på yoghurt med riven gurka och morot - ungefär som tzatziki minus vitlök), sallad & ägg. Bordet var dukat för 4 och det visade sig att det bara var vi som skulle äta. De hade ätit lite innan vi kom. Jag tror inte att de känner sig bekväma att sitta till bords med oss. Santhosh var också inbjuden, men han dröjde länge med parkering av bilen (medvetet för att inte störa?) så när han kom hade vi ätit upp och han fick äta själv han med.

Vi hade med oss lite presenter till familjen. Tobias fick 2 Ferarribilar och efter att ha lekt med dem en lång stund somnade han med dem bredvid sig. Till Immu blev det mjuka IKEA lekfrukter inköpta i Singapore och en liten hink. Värdparet fick gardiner. Anthu blev väldigt förtjust i våra mörkläggande sovrumsgardiner när jag kom hem med dem för ett tag sedan. Nu hittade jag inga mörkbruna utan det fick bli juligt röda i samma märke. Hon såg i alla fall väldigt glad ut:)

Innan vi åkte hem så drack vi te och så visade de sina fina bröllopsbilder. När vi skulle gå fick jag en bukett med fina röda sammetsskimrande rosor.

Det känns roligt att ha varit på besök och det känns bra att veta att de bor rent och under ordentliga förhållanden. Det kändes att de var väldigt stolta över att vi ville komma på besök.

Av alla blickar vi fick från folk i omgivningarna så kunde man förstå att det inte är så vanligt med västerlänningar i denna del av stan (trots att det inte ligger långt från statskärnan).

På hemväg inhandlades några färgglada pappersstjärnor att hänga i våra fönster (fast det kanske blir till nästa års advent?). Väldigt kitchiga.

Bilder från besöker ligger i ett picasaalbum i högermarginalen. Går inte att ladda upp bilder på bloggen fn.

PYP Sportsday

I går ikläddes Alfred i gröna Pegasusbodyn (Pegaus är Eriks hustillhörighet), som gulliga Åsa sytt åt honom av en av Eriks urväxta tröjor och så for vi iväg till Indus på Sports day.

Tror nästan att Erik tyckte att det var viktigare att Alfred var med än det var för honom att tävla. Uppmärksamheten var stor kring Alfred och oräknerliga människor kom fram och frågade var jag fått tag på denna söta outfit. Som tur var så var Åsa med så det var bara att peka på henne som förtjänade all credit.

På Sports Day tävlar man årskursvis, killar & tjejer separat, men sammanlagt tävlar man husvis. Det är viktigt för varje hus att få så många framstående placeringar som möjligt, oavsett årsklass. Man tävlar på så vis tillsammans över åldersgränserna.

Traditionell drill av samtliga klasser inledde programmet och därefter följde en hel del finaler. Erik hade kvalificerat sig till final i Cricketball throw och där slutade han på en fin 4:e plats.

Pegasus vann årets sports day:), följda av gula Phoenix, blå Hercules & röda Orion.

Bilder ligger i ett separat album i högermarginalen. Det går just nu inte att ladda upp bilder via blogger.

Infallets utfall

Patrik tog sig runt på dryga 2 timmar. Med tanke på förutsättningarna (inte sprungit längre än en mil sedan Göteborgsvarvet i maj och ingen löpträning alls sedan slutet av oktober) så var det en riktigt bra insats och är han nöjd :) Kompisen H genomförde hela maraton på 42 km (eller möjligen snarare 45 km för både P&H hade längre sträcka på sina klockor - de har väl föga förvånande inte varit så noga med banmätandet...) En stark insats av båda mitt i natten!

Ett 21 km långt infall

Det är Midnigt Marathon här i Whitefield i natt. Det hade vi koll på för kompisen H skall springa. 42 km.

Idag vid 14 kom Patrik på att han kanske skulle ta och springa halvmaran (fast han är ganska otränad). Han anmälde sig vid 19 tiden och för 1 timma sedan gick de iväg, H & P, mot sina respektive lopp.

Banan är en raksträcka på 2,1 km och så vändning och 2,1km tillbaka. Varvet på 4,2 km skall då avklaras 5 eller 10 gånger. Det låter i mina öron segt, men det har såklart sin naturliga förklaring. Det vore varken möjligt att stänga av för mer trafik än man nu gjort (ett körfält är stängt på Whitefield Rd) eller att ha folk nog att ha koll på vildhundar på en längre sträcka än så.

Update tomorrow. Nora och Oskar är utsända som fotografer och står vid infarten till vårt område strax efter start.

Förresten så kommer två inlägg nedanför det här i morgon när förhoppningsvis bildhanteringen fungerar som den skall. Missa inte det! Fungerar inte så bilderna finns istället i album i högerspalten.

Alfreds 9 månaders rapport

9, 03 kg, 71 cm lång och mässlingsvaccinerad.

De gula skjortornas herravälde

Jag gjorde en liten spaning idag när jag åkte in till stan.

80% av alla gubbar har nån gulaktig skjorta på sig. Olika nyanser av smutsgult och riktigt oklädsamt på de flesta. Frågade chauffören varför han tror att det är så mycket skjortor i denna färg. Han sa att en förklaring är att alla som arbetar på HAL (Hindustan Aeronautics Limited) har ljusgula skjortor och det är väldigt många som jobbar där. I övrigt hade han ingen förklaring, men höll med om att det är en vanlig skjortfärg här.

Jag tror att det har att göra med att vita skjortor i alla fall väldigt snabbt blir gula här så varför inte förekomma............

Vilken fart:)

Uppdatering av skolans bestraffning

Fick ett mail av rektorns assistent. Det verkade som att de nu lindat lite till i tälthistorien och tagit sitt förnuft till fånga och "friat" de som inte var skyldiga, däribland Erik. De erkände att något tält varit trasigt innan och att någon hade erkänt medveten skadogörelse och så hade de kommit fram till att några av tältskadorna hade naturliga förklaringar och skett oavsiktligt.

Erik och de andra oskyldiga får ha sina raster, men uppsatsen fick de skriva på skoltid om hur man respekterar andra och sin omgivning och de kanske de trots allt lärde sig något av.

Man kan ju undra om det inte hade varit bättre att reda ut det här innan man startade hela den här cirkusen?

BESTRAFFNINGEN

Erik var på Leadership Camp 3 dagar förra veckan med skolan. De skulle bo ute i tält, men på grund av regn fick tälten flyttas in i matsalen.

Frid och fröjd? Inte alls.

I dag kom Erik hem och sa att han och 14 andra killar hade fått bestraffning för att ha gjort sönder sina tält på lägret?! De skall skriva en uppsats på 200 ord, de får inte var ute och leka på rasterna på hela veckan och om något likande händer på nästa års camp, ja då blir de avstängda från skolan för alltid?!

Man vet inte om man skall skratta eller gråta, men i alla fall så blev jag heligt förbannad. Erik är väldigt bestämd på att han absolut inte har gjort sönder något tält och jag är 100% säker på att det han säger är sant. Han sa dessutom att det var en ganska stor reva i tältväggen som han såg direkt första gången han gick in i tältet. Dessutom har jag hört från tidigare år att det finns gott om trasiga tält på campen.

Man undrar i vilket århundrade man befinner sig när det delas ut gruppbestraffningar av denna sort?

Det skrev jag, fast i något andra ordalag, samt en del andra ganska skarpa formuleringar till rektorn och rektorns assistent. Vi får se vad för respons jag får, men jag kan lova att det skrivs ingen uppsats på 200 ord förrän jag har fått ett svar.

Livsfarlig :)

Tycker Alfred. När No-No dammsög på TV kröp Alfred skrikande det fortaste han kunde och klamrade sig fast vid mina ben. Han gillar inte vår dammsugare heller. Undrar om han fattar att det är samma pryl? Reaktionen är i alla fall den samma.

Välbesökt julmarknad

I går var OWC:s årliga julmarknad i Bangalore. Årets största välgörenhetstillställning. Jag har lite svårt tidsmässigt att egagera mig så mycket i OWCs välgörenhetsarbete, men en liten insats på julmarknaden hinns ju med.

Jag var satt att sälja biljetter värda 10 rs st till alla barnaktiviteter. Dessa aktiviteter kostade mellan 10-50 rs och vid varje station betalades med biljetter som man köpt vid biljettkassan.

Det hela blev smått hysteriskt. DET VAR MASSOR av barn och vuxna som skulle ha dessa biljetter och INGEN kunde konsten att stå i en kö. Vi blev flyttade strax innan julmarknaden öppnade, så något vettigt bord fanns inte. Vi fick sitta med böjda ryggar och hantera biljetter och pengar på en låda. Det kändes i ryggen på kvällen! Bredvid mig satt en kvinna som sålde 50 rs biljetter. Dessa var det nästan ingen som ville ha. Hon skötte istället mottagandet av "mina" pengar medan jag rev biljetter ur värdelösa biljetthäften. Alla biljetter satt fast i varandra och man var tvungen att lossa biljett för biljett så att man säkert inte tog dubbla. Kul när någon ville ha 50 biljetter. Kassan måste stämma efter varje skift och det var meningen att man skulle ha full koll på vilket häfte i ordningen som användes. Helst skulle det också bockas av på ett excelark. Sure. Efter nån timma ökade trycket ytterligare och vi fick välbehövlig hjälp med köuppsträckning och försäljning. Då försvann all kontroll på" mina" gula biljetthäften när vi fick sälja från flera håll. Så skulle det givetvis ha varit upplagt från början fast med varsin låda med häften.

När mina två timmar var slut fanns det inte en chans att gå. Fanns inte en sekund att förklara för näste man hur det skulle gå till. DESSUTOM skulle pengarna från mitt skift redovisas och jag ägnade en lång stund åt att reda ut alla biljetthäften som var slutsålda och som skulle redovisas tillsammans med pengarna. Det var 21 tomma häften och 21 000 rs att räkna ihop och lämna in. Jag fick ihop det till slut trots en ohygglig ljudnivå med skränig julmusik, tal på scenen, pianouppträdanden och ungar som gapade (vi satt mitt i barnavdelningen).

Det är givetvis väldigt roligt att julmarknaden är så uppskattad och välbesökt och de som organiserar gör ett otroligt jobb, men jag tror nog att vi hade behövt vara många fler volontärer. Pratade med en mamma till en tjej i Eriks klass. Hon sålde fotobiljetter till tomtefotograferingen och även där hade det varit kaotiskt. Åsa som sålde bakverk och vatten hade haft mer än fullt upp, då deras avdelning var enda stället där det såldes vatten på hela området.

Jag var ganska matt efteråt så det blev bara en kort sväng runt julmarkaden för mig. Nora hade hunnit med åtskilliga varv och var ganska trött på att jag blev så sen.

Många nyp

I fredags var jag och Alfred och handlade lite julklappar på Mantri Square, Bangalores största, nyaste och trevligaste köpcenter. Under de 2½ timma jag var i varuhuset var det 20-30 personer som nöp i och klappade Alfred på kinderna. Sedan pussade de sina fingrar och så hade han givit dem lite tur och lycka i livet.

"Indier" som han är så är han van vid dessa företeelser och smilar upp sig mot nästan alla. Det kan dock bli lite i överkant ibland, särskilt om en halv skolklass trängs för att nå honom.

Jag satte mig på Barista och tog en Cappucino och Alfred fick sin gröt sittandes i en barnstol. Detta var vid 11.30 (alldeles för tidigt för lunch här), så stället var tomt förutom 3 affärsmän som satt en bit bort från oss. Där satt jag och kände mig som en apa i bur. I stort sett ALLA som passerade utanför fiket stannade till och pekade på Alfred. Han log och vinkade och han verkar älska uppmärksamheten, medan jag känner mig lite trött på den samma.

Det är i alla fall inga problem att få titta ostört i butikerna, vilket är positivt. De som jobbar bär gärna runt på honom en stund och skojar med honom. De är väldigt barnkära här.

9 månader och E X T R E M T envis

Nora sa just "Varför får han alltid som han vill?" Det är ju förstås :) inte helt sant, men man kan säga att när något går Alfred emot så HÖRS det tydligt.


Bortskämd? Givetvis! Inget annat att vänta när man får allas uppmärksamhet. Alfred charmar alla, särskilt indier och på förmiddagen sitter han gärna på Santhosh arm på vår uppfart och vinkar (ny kunskap!) och hoar åt maiderna som går förbi huset.


Vår chaufför Santhosh är nya favoriten. Ibland när Patrik kommer hem på kvällen och Alfred hör att även Santhosh har kommit så kryper han med väldig fart rakt förbi Patrik och ut i hallen och kollar efter Santhosh.


I morse stod han länge vid fönstret och studerade Santhosh när han tvättade bilen.

Just nu sitter han på vardagsrumsmattan tillsammans med Nora och kollar BoogieBeebies (sång & dans) på storbild. Det är en annan favorit.

Postat!

Så får vi ser hur många som kommer fram i år!

Bara i Indien

Var en kort sväng på Forum Value Mall idag. Det är ett outletköpcenter som ligger nära vårt område. Gick in på Sisley, plockade åt mig några tröjor och en klänning och styde stegen mot butikens enda provrum. Låst. Ingen anstställd syntes till så jag frågade vakten (det finns vakter i alla butiker här hur små de än må vara och den här butiken är liten) om det var någon annan kund där? Nej då. Han visade med händerna mot munnen att någon satt där inne och ÅT!!??

Han knackade lite försynt och sa nåt på kannada (lokala språket) om att det fanns en kund i butiken (tydligen ganska sällsynt). Här blandar de ofta in engelska ord så man kan ibland förstå vad de säger.

Efter ytterligare några minuter prasslade det till inne i provhytten och mannen som ätit lunch på 1x1 m kom ut. Ingen ursäkt eller så och det stank indisk mat i provhytten. Där inne blev jag inte långvarig precis.

Säker bäbis?

Det är dags att bäbissäkra huset. Det var länge sedan det gjordes sist! Det här huset har nästan bara hårda marmorgolv, vassa trappavsatser och fönster som går ner till golvet, så vi kunde ha haft lättare förutsättningar.

På IKEA i Singapore inhandlades mjuka hörn för soffbordet. Perfekt - bara att klistra på med dubbelhäftande tejp, eller...........De var väldigt bra, i 1 timma, innan Alfred kom på hur man rycke loss dem och mulade ner dem i mattan så att tejpen fylldes med mattludd. Därmed är klisterförmågan i det närmaste är borta och hörnskydden har förvandlats till engångs. Bra affärsidé om man vill sälja många, eller så kanske IKEA borde göra en liten produktutveckling. Köpte även ett paket där hörnskydden var i form av en hand. Alldeles för roliga för att låta vara ifred, så roliga skall de där hörnskydden uppenbarligen inte heller vara.

Trappgrindar är fixade, men inte uppsatta. Det är inte det enklaste få tag på här. Antingen måste de tillverkas av nån snickare eller smed, eller så får man jaga på OWC annonser. En grind köpte vi av familjen Å som flyttade till Singapore och igår hade jag turen att ringa först på en helt oanvänd trappgrind - SVENSK - som en tysk familj sålde för en spottstyver. Nu skall den bara pysslas ihop också. Såg ut som ett plockepinn, men ursprungslandet borgar väl för kvalitet får man tro.

Det är lugnast när Alfred sitter i sin racer-gå-bil, men problemet är att den gillar han inget vidare längre. Han har fattat att han inte kommer överallt och når överallt när han sitter där. Då är det synd om honom :)

Adventstid

Kompromiss - adventsstjärna i dörrpost

glögg

Nejdå, vi har inte låtit ljuset brinna hela dagen. Det är ett ljus från förra året. Svåra att få tag på, så här tager man vad man haver....

Tiden rusar på och det är redan advent, vilket skulle gått oss helt förbi om vi inte hade "egen" koll. Det är inget som märks här (men så är det ju med alla våra högtider - jag märkte knappt av julen heller förra året).

I helgen har vi gjort vårt bästa för att fånga lite av den förväntansfulla känslan inför julen. I går bakade vi lussekatter och pepparkakor (deg från IKEA). Lussekatterna blev fina, om än med lite tafatt saffranssmak, medan pepparkakorna snarare blev mjuka pepparkakor än hårda. Vet inte om det är ugnen eller kilmatet. Det är ganska fuktigt här för tillfället efter en förfärligt tråkig november vädermässigt.

Vi har adventspyntat med pappersstjärnor och en snöstjärna som lyser. Det är svårt att få till bra upphängningar och om det lyckas så finns det garanterat inte en elkontakt i närheten. Man har i alla fall inte haft några adventsstjärnor i åtanke när man drog elen. Många elkontakter sitter i midjehöjd och på underliga ställen. Favoritljusstaken Julius är inte ens framme. Den saknar ett ljus och dessutom saknar vi fönsterbrädor. Förra året stod den på längst ner vid ett golvfönster men även om den hade fungerat så hade det i alla fall inte varit tal om någon golvplacering med den lille räser-råttan Alfred som är i farten och undersöker allt.

I dag på eftermiddagen hade vi goda vänner här på mysigt adventsfika. När mörkret la sig så kändes det lite extra mysigt. Värmen från värmeljusen fick pareras med AC.

Nu hoppas vi att snön och kylan håller i sig där hemma så att vi får en vit jul.

Om 3 veckor är vi hemma, men innan dess skall det lussas också....

Personligt meddelande till Claes

Vad tycks?

Hälsningar Lena & Åsa (som ägde ett sådant program!)

Examshysteri

Jag läser Yahoo mail från upprörda föräldrar i skolan över kommande exams och jag blir också upprörd. Inte över skolan eller exams, utan över alla dessa människor som inte har annat för sig än att klaga. Undrar om man kan skriva ut sig ur den gruppen?

Jag har dödat flera diskussioner tidigare genom att skriva tvärt emot några gånger, men nu orkar jag inte det heller. Jag fattar knappt vad de skriver. Massor av ämnes förkortningar och studieplaner som avviker hit och dit.

Ja, det är många och långa exams. (Hur skall min 11 årige son kunna sitta still i 2 timmar?)
Har han aldrig flugit?

Ord som horrendous och extreme workload haglar. Och de föräldrarna har koll på allt. Skolan skickar ut massor av tidsplaner, instuderingsplaner, instuderingsfrågor och ändå så saknar alltid någon något litet som inte har täckts upp. Jag undrar om jag är en dålig förälder för jag har ingen koll. Nora har full koll. Jag vet inte allt de gör i skolan. Nora sköter sina läxor och sin läxplanering själv. Klart jag skall hjälpa till med att förhöra på kommande tisdagar och torsdagar när de har ledigt för examsstudier, men Nora dår stå för planen och det klarar hon utmärkt.

Jag minns väl en lunchträff med föräldrarna förra hösten då det klagades högljutt på att de hade för lite av allt; tex. science och historia och nu är det plötsligt för mycket.

Något ojade sig redan för kommande final exams i juni, fast då var det i alla fall någon vis person som sa att man kanske kan koncentrera sig på en sak i taget.

Precis.

Singaporebilder ligger i ett album till höger!

20.30

ringde det på dörren nu ikväll. Det var Mosquito-net männen som skulle ta mått på våra fönster för insektsnät som vi skall få så att vi kan vädra. Måste säga att jag blev aningen förvånad över att de kom så sent. De väntades vid 15, men vad gör väl 5½ timma mer eller mindre?

Singapore

Med en microdepression anlände vi till sunkiga Chennai International Airport (för inrikes transfer till Bangalore) på Indisk mark i förmiddags efter en härlig långhelg i Storstaden Singapore hon vännerna Claes & Matilda.

I torsdags kväll bar det av med OMVÄG Mumbai. Men vad göra? Valet stod mellan bytesflyg eller att stanna hemma och jag är väldigt glad att vi inte valde det senare.

Måste ge personalen på flygplatsen i Mumbai en stor eloge. Vilken serice och så trevliga. Vi visades vägen till transfer av idel glada ansikten och med vänliga instruktioner. Jag måste säga att jag inte hade räknat med det (fördomsfull som jag är). Jag vet å andra sidan inte om det möjligen hjälpte att resa med en bäbis som smilade upp sig och flörtade med alla trots den sena timmen.

Det blev inte mycket sömn på flyget för mig eller Patrik. Högst någon timme. Barnen sov hela vägen. Mannen bakom mig snarkade överdj......igt. Flyget var halvfullt så alla snabba, som inte reste med barn eller hade någon tanke på att andra (typ jag) hade behövt en stol extra för bäbisen, kastade sig ner liggande på 3-säten. (Det var bra på Thai air. De lät ingen flytta till andra stolar innan de hade kollat med barnfamiljer först som satt trångt).

Taxi väntade på oss på flygplatsen och körde hem oss till Åkerbloms där vi laddade för IKEA med god frukost (Hällekaka, rökt skinka, hushållsost, leverpastej - lyx för oss).

Sedan blev det efterlängtat besök på IKEA . Där luktade det hemma. När jag stängde ögonen kunde jag lika gärna ha varit på IKEA Kållered. Vi shoppade lite mjuka leksakssmörgåsar med olika pålägg, mjuka smådjur, och mjuka lekfrukter till Alfred, en sjalgalge (väldigt behövligt i Indien), servetter, lite julprylar......och så MAT förstås; räkost, Hällekaka, kaffe, lingonsylt, pepparkakor, matjesill, knäckebröd.......
Till lunch blev det förstås IKEAs köttbullar med potatis, sås och lingonsylt till barnens lycka och räksmörgås och vitt vin (!) till oss. Riktigt gott.

Dagen avslutades med grillning och poolbad, ett tur till partykvatreret Clarke Quay, utomhus vid floden, där vi drack en obligatorisk Singapore Sling. Innan vi stupade i säng hann vi också med en sightseeing i de dyra shoppingkvarteren vid Orchard Road/Blv där Chanel, PRADA, Louis Vuitton, Rolex, YSL.......låg som pärlor på ett pärlhalsband. Det var snarare varuhus än butiker. Känslan var 5th Avenue i NY i storformat.

Lördagen, som var vikt åt shopping, blev dock ingen orgie i ovanstående butiker - aningen olämpligt för en barnfamilj och dessutom olämpligt för plånboken - utan det blev Vivo shoppingcenter en heldag för oss. Där fanns allt och lite till och det blev en del kassar :)

Vilka underbara skor det fanns! Jag skulle kunnat koncentrera mig på skor en hel dag. Det blev till slut två par ballerinaskor, kanske inte det glammigaste när det fanns tusentals snygga höga partyskor, men det praktiska segrade.

Efter en lång dag i shoppingcentret blev det middag på en italiensk krog som låg i närheten av C & Ms lägenhet. Sedan lämnades alla barn hemma med familjens live-in-maid och vi åkte iväg för att dricka champagne på 72:a våningen på Swiss Hotel.

Söndagen tillbringade vi på ön Sentosa. Vi tog linbanan, Jewel Cable Car ride, över. Det var högt & lite läskigt men med en fantastiskt utsikt över Singapore. På Sentosa blev det 4D film, rodelbana, trevlig lunch på stranden och så bad i havet för barnen.

China Town besöktes sista kvällen och där åt vi middag och kollade i små butiker.

Det tog en stund att packa sen kan jag säga.

I morse kom taxin 06 för att hämta oss till flygplatsen för återfärd till verkligheten.

Verkligheten som slog emot oss med full kraft när vi landade i Chennai. Gräsligt ställe den där flygplatsen. Var tvungen att besöka toaletten och det var en ÄCKLIG upplevelse. Det var tre sunkiga bås med hål-i-golvet-toaletter och brevid hålet stod en liten (före detta) ljusblå bägare som det var meningen att man skulle spola vatten i från en smutsig kran och skölja av sina nedre delar med. Jag kan säga att det skulle ha behövts -under andra förhållanden - för när man kissade i det äckliga hålet stänkte det upp på benen. Det är så att jag ryser när jag tänker på eländet. Tur man reser med bäbis så att man alltid har våtservetter till hands och kan sanera sig med.

En annan intressant sak med flygplatser här är att de sällan har någon bra koll på vilka regler som gäller vid inresa och vilka papper man behöver. Vi har förutom VISA även ett STAY VISA, ett papper utfärdat av FRO. Detta papper har Patrik, jag och Alfred, men varken Nora eller Erik. Idag ville de självklart se Noras & Eriks STAY VISA. Jag förklarade att de aldrig fick några från FRO och att de sagt att det räcker med VISA i passet för dem. Han hummade och funderade och frågade sedan mig om det kunde bero på att de var under 16 år? Men det skall väl han veta. Han gick iväg någonstans och kollade upp det hela och det var visst OK utan dessa papper, men anledningen visste han fortfarande inte. Bara att det var OK.

Alfred har knappt yppat ett pip på resan. Han har varit solskenet självt, men ikväll har det varit lite snurr. Övertrött bäbis tar en stund att lägga. Jag undrar vad han tänker om att forslas hit och dit?

Får jobba lite med bilder så de kommer i morgon i en eller annan form.

Sötebarnen

Jag vet att det är flera dagar sedan jag fyllde år men jag måste bara visa fina frukostbrickan barnen ordnade. Patrik var bortrest så det fixades länge i köket på morgonen. De hämtade Alfred så att jag kunde sova räv i fred :)


Erik vaktar vanligen noga sina smörgåsrån som han har fått medsända från Birgit & morfar, men han tillverkade två dubbla med hushållsost till mig som jag fick på min bricka. Gullig pojk. En till liten gullig pojk kom farandes med flaggan i den nyinlånade läragåvagnen. Den gulliga dottern var på shoppingtur kvällen innan och handlade make up från Body Shop, en Sex and the City 2 DVD + en nyckelring (liten snoppkille) speciellt från lilleman.


Tack mina söta barn ♥

Jag blev bjuden på lunch av gulliga tjejerna Åsa, Maria & Maria och på kvällen blev det Pizza, vin & film,- Sex and the City 2, med familjen och Åsa & barnen.

En trevlig födelsedag & Tack till alla som hörde av sig och grattade en 41 åring!

Nu är vi i Singapore och har det V Ä L D I G T trevligt hos Claes & Matilda & barnen - mer om det i morgon eller övermorgon.

För långt borta för en kram♥

Grattis finaste syster, moster & svägerska på födelsedagen!

Kramkalas om en månad!

Grattis till söta lilla Moa som fyller 6 år idag. Dig får vi krama på fredag!

Många turer

Helgens resa till Singapore har varit hotad men är nu räddad. Plötsligt, för ett par veckor sedan, fick Patrik besked om att vår bokade och konfirmerade direktflight till Singapore var inställd. Air India hade beslutat sig för att sluta flyga direkt till Singapore med omedelbar verkan. Vi var ombokade på andra flighter med mellanlandningar som tex. innebar 7 timmars väntetid på Chennais flygplats. Helt otänkbart.

Andra direktflighter, visserligen till högre pris, var givetvis fullbokade.

Mannen på resebyrån har nog slitit av ett och annat hår för att fixa till det hela, men han är delvis själv skuld till en del av strulet.

Nu i eftermiddag sägs det vara klart med alla bokningar och jag hoppas att Patrik har fått biljetterna nu. Det blir flyg med byte, men med relativt korta transfertider. Det blir till att byta bolag i Chennai på hemresan för sitta där finns inte.

Jag tror nog på det här först när vi har landat.

Undrar vem Alfred umgås mest med på dagarna?

I går sparkade vi igen

Nr 2 i ordningen av (de vuxnas) sparkcykelmiddag gick av stapeln igår. Efterrätten var vår lott denna gång och här serverades Banoffe Paj med ICAs vipsgrädde och till det portvin. Mycket gott. Tack kära C för det receptet.

På övriga menyn bjöds delikata Bruchetta med tomat och hummus till fördrinken, härliga svenska smaker i tunnbrödsrullar med sill och kokt potatis till förrätt & mycket god kyckling i grönpepparsås med ris till huvudrätt. Inte en indisk krydda i sikte.

I skenet av blinkande ljusgirlanger, dansade vi sedan loss & drack drinkar (och vatten efter det tuffa långa passet i uppförsbacke) på dagens sista anhalt.

Vid 00.30 rullade vi hemåt för att samla in våra barn. De större barnen tillbringade kvällen tillsammans hemma hos familjen F och agerade barnvakt åt varandra och åt lilleman, när maiderna åkt hem.

Grattis Johan!

Kram från Woodrowfamiljen.

och

Grattis till pappa på Fars Dag.

Kram.

Foto Nora

Skräddarsytt

I går var Åsa och jag hos designduon Ritu & Rochana och provade klänningar. Åsa hade tidigare, på en visning, köpt en väldigt fin coctailklänning i lila siden som skulle hämtas efter lite justeringar. Det var väldigt kul att få passa på att pröva festklänningar i handmålat sidentyg samt chiffongklänningar i vackra färger med fantastiskt fall. Vi hade tur. Hela nya kollektionen fanns på plats, men skulle skeppas iväg idag.

Kunde förstås inte låta bli att göra en beställning. Det blev en halterneck långklänning i ljust turkos chiffong med breda volanger och sidendetaljer i gult, blått och grönt. 8500 rs och skräddarsydd efter mina mått!

Hittade också ett annorlunda och vackert sari liv i mörkt mörkt marin på gränsen till svart med roliga detaljer och speciellt snitt. De skall sy en sari åt mig med det livet i siden och sarin i svart chiffong med sidenkant i samma färger som livet och i samma stil som finns på klänningen. Det blir en one of a kind sari. Jag vet att det är ett ganska litet användningsområde för mig, men jag kan inte lämna Indien utan en, och den här är speciellt för mig efter mina önskemål och kommer alltid att minna om tiden i Inden. Hoppas också att Nora kan få tillfälle att använda den i vuxen ålder.

Ser verkligen fram emot att få hem kreationerna om ett par veckor. Då blir det bilder!

"Vad är det för en dag, ......

.....är det en vanlig dag, nej det är ingen vanlig dag för det är Ebbas & Matildas födelsedag. HURRA, HURRA, HURRA! (En liten Lotta på Bråkmakargatan sång)



GRATTIS ÄLSKADE EBBATROLLET!
Många kramar från oss♥


.....och så en stor kram till Matilda också på hennes födelsedag.

Trassligt

Det är verkligen trassligt med att komma in på blogger för att göra inlägg. Svårt även att läsa och helt omöjligt att kommentera andra bloggar för det mesta. Nu har dessutom laptopens batteri lagt av helt så datorn måste på lagning. Skall försöka göra inlägg från Noras laptop och från min telefon men det kan inte garanteras att det fungerar.

Trassligt har också grannens gräs varit på andra sidan vägen. ½ m högt och oskött och jag har varit säker på att det har frodats en liten ormfarm där, eftersom det syns ormar lite varstans i närområdet väldigt ofta. Vi hade tex. en i vår trädgård för några veckor sedan.

Nu efter att vi grannar har klagat har områdesledningen sett till att trädgården rensats upp (ägarna bryr sig inte - de är bara där 2 månader år) och vad kom fram då. EN ORM. Den infångades i en spann med vatten. Det sägs att den inte är giftig, men det tror jag inte direkt på. Jag betraktar alla ormar här som giftiga! Äckligt är det i alla fall. Nu är det bara att invänta äggkläckning för det var en hona.......

Album från Thailand är inlagt

Hur man vet att man är tillbaka i Indien

Jo när man inte har haft någon huvudström på 27 timmar = inget varmvatten=dränkta kläder i en stoppad tvättmaskin=illaluktande disk i diskmaskinen som snart måste handdiskas med kokt vatten......

+

Att internet stängs av pga av att räkningen inte betalats i tid. Inte så konstigt kanske under normala förhållanden, men här råder i vanlig ordning inga normala förhållanden. Här betalar man vid dörren och om internetmannen inte kommer så betalar man inte förrän han kommer. Han hade varit och lämnat räkningen när vi var bortresta och då väntade jag mig att han skulle stå i dörren på lördag för att hämta sina pengar, men icke. Inte på söndag heller så då kan det väl inte vara så bråttom. I dag på morgonen kom han, men då höll jag på att söva Alfred och kunde inte gå ner och betala och därmed stängdes Internet av. Man får inte många chanser precis.

Det företaget har ingen självkritik alls, för jag tror att vi har betalat totalt mer än 60 dagar sedan vi kom hit då vi inte har haft internet alls + att de ALDRIG levererar rätt hastighet + att problemet med bloggersidan (som bara existerar hos denna leverantör) inte har lösts på två månader. Jag skrev i alla fall ett mycket bistert sms och så kopplades vi upp igen.

Jag undrade om han trodde att vi skulle rymma nånstans tills i morgon när han skall få sina pengar fast hans företag inte alls egentligen förtjänar dem alls. Nöt!

Thailand

Hemma igen i ett vilt Diwalifirande* Indien i ett hus som skakar av smällare & fyrverkerier och ekar av tomhet efter att våra vänner farit hem.

Vi har haft en skön & väldigt trevlig vecka på Koh Chang i Thailand tillsammans, men dessvärre kantad av magsjukor med varierande grad av feber & muskelvärk och så åkte Max dessutom på en ilsken halsinfektion. Detta däckade i lagom takt de flesta av oss under veckan och bara 2 kvällar var vi ute och åt alla tillsammans.

Vädret var lite sisådär de första 3 dagarna . Väldigt blåsigt (storm nattetid) vilket höll i sig hela veckan, stundtals ganska mulet, men som tur var inget regn och dessutom alldeles lagom varmt. Trots blåsten var havet förvånansvärt lugnt och det var inga problem att bada. Från måndag eftermiddag hade vi det riktigt fint och soligt och efter det så tillbringades resten av dagarna, fram till avfärd fredag vid lunchtid, i en solstol för de som var friska.

Solstolar ja...........I sann charteranda var det även här solstolsrace i tidiga morgontimmarna. På hotellet fanns mest svenskar, övriga nordbor, tyskar & ryssar och i dessa kulturer veckar det vara norm att smyga ut med sin handduk klockan 6 på morgonen och boka sin plats. Spela roll om man skall på utflykt halva dagen. Det är ju fint att ha en plats när man kommer hem....eller?

Något "tröga" och ovilliga att delta i detta försökte vi tappert till en början att klara oss ändå, men till slut måste även vi kapitulera, ställa klockan och jaga solstolar i tidig morgontimme. Dagen-efter-matta av spysjukor och inte minst för att slippa ha Alfred ätandes blöt sand på stranden behövdes helt enkelt solstolar. Ett av hotellets poolområde var avstängt under veckan, vilket givetvis ökade pressen.

Någon snorkeltur eller båttur till exotiska öar blev det dessvärre inte under veckan, men turligt nog valde vi att åka på trekking & bad med elefanter på söndag innan vi gick ner för räkning.

Det var en fantastisk upplevelse att sitta på ryggen på en 3 ton stor elefant som badade. Även Alfred fick vara med på elefantryggen i vattnet, men jag måste säga att det kändes lite nervöst med 8 kg Alfred & 3 ton elefant tillsammans. Max & Erik red "barbacka" tillbaka till campen på en av elefanterna. Efter badet var vi på en timmas trekking på elefantryggen i den fantastiska regnskogen. Alfred somnade ganska snabbt, utmattad efter badupplevelsen, i famnen på Patrik i det rytmiska gungandet. Förutom att jag då och då funderade över om det kunde falla ner några gröna trädormar eller så, så var det en väldigt vilsam tur.

Barnen fick turas om att rida på huvudet på "sina" elefanter och Erik snappade snabbt upp kommandon och styrde sin elefant med dessa och så knackade han på elefantens huvud så som han såg att elefantföraren hade gjort:) Lydiga & lugna djur, som förmodligen inte behövde styras alls utan nog hittade den vägen i sömnen......Fast rätt som det var fick någon elefant för sig att fälla ett litet träd och äta lite och då kunde det bli lite häftiga rörelser.

Delar av Koh Chang var kanske inte riktigt så exotiska som jag hade väntat mig och det känns definitivt inte speciellt exotiskt när thailändare på gatan börjar prata svenska med en, eller i alla fall försöker och det dessutom är landsmän vart man än vänder sig. Detta hindrar dock inte att man in emellan kan få med sig en och annan exotisk upplevelse. Max sa en dag "Pappa fick massage på pissoaren i går!" ???? Gapskratt. Det visade sig att även Patrik fått ta del av denna tjänst.

P berättade att när han kom in på herrtoaletten la han märke till några thailändare som stod och vek handdukar, men tänkte inte så mycket mer på det, utan ställde sig tillrätta för att kissa. Han stod visst lite ostabilt uppe på en liten kant. Smack! så fick han, helt oförberedd, en varm handduk slängd på nacken och en thailändsk kille började frenetiskt banka P på ryggen så att han höll på att tappa balansen och trilla i pissoaren. Efter intensiv nack och ryggmassage bad han P att slappna av och så knäcktes nacken på båda håll. P, som var ganska överrumplad, hade inte helt lätt att slappna av och när thailändaren försökte lyfta upp honom i benet så gav han upp. Geir, som är större än P sa att de hur enkelt som helst hade kunnat lyfta upp honom.

Lite indisk byråkrati som kan ge en lättare känsla av panik gavs också på resan. Familjen T hade double entry tourist visa för att kunna komma in i Indien två gånger; första ankomst & så för ankomst från Thailand. När vi skulle åka till Thailand förra fredagen fastnade de först i utresekontrollen, där man sa att de inte kunde komma tillbaka till Indien om en vecka, utan först om 2 månader, trots att de hade visa för det. Det visade sig snabbt att ingen hade nån vidare koll på vad de pratade om för en passtjänsteman satte sig och Googlade på vilka regler som gällde! Efter en stunds diskussioner och försäkran om att man bara skulle vistas i Indien, på flygplatsen, några timmar efter nästa ankomst till Indien, så släpptes de i alla fall iväg. En stark misstanke infann sig om att det kunde bli något strul på återresan. Visst. I passkontrollen för att komma tillbaka in i Indien efterlyste man ett papper som skulle vara ifyllt av familjen T innan utresa, eller möjligen redan vid visumansökan, men som ingen nämnt tidigare och vid utresekontrollen hade man ju ingen koll...... De släpptes i alla fall igenom passkontrollen efter en stunds velande. Bagage hämtades ut bara för att strax checkas in för hemresa igen. Återigen efterlystes PAPPRET som ingen pratat om tidigare. Nya dislussioner nu för att kunna åka ut - även om de inte skulle komma tillbaka. Att de bara orkar.

I kväll reser P på blixtvisit till Sverige. Några dagar återstår av lovet och sedan är det vardag och blogg-vardag igen. Det känns också ganska bra.

Och så Alfredbäbisens vecka. Han har fyllt 8 månader, fått en framtand under lite vånda, slutat morra och lärt sig säga ma-ma så det säger han numer hela tiden. Väldigt praktiskt.

Bilder från Thailand kommer i ett album vid sidan om.

*Diwali är en stor hinduisk religiös ljusfest som firas till minne av guden Ramas återvändande efter 14 år i exil tillsammans med sin hustru Sita. Motsvarar nyår. Diwalifirandet pågår under 5 dagar under nymånedagen i den hinduiska månaden kartika. Högtiden infaller i slutet av oktober eller början av november och är en av hinduismens största och viktigaste högtider.

6 dagar i Bangalore

Tiden räcker inte riktigt till till dagliga uppdateringar av bloggen nu när vi har trevligt besök från Sverige.

Vi far runt och försöker visa så mycket vi hinner av Indien. I söndags besökte vi den färgrika fruktmarknaden i byn Vartur, som ligger på vägen mot barnens skola. Otroligt fina grönsaker & fin frukt och det kostar nästan ingenting. Granatäpplen som har säsong nu kostar 10 kr/kg. Väldigt goda så de frossar vi i. På grönsaksmarknaden får man en verklig bild av livet i en indisk by. Mitt framför ögonen höggs huvudet av ett lamm och hönor. Inte så trevligt att se, men skall man äta färskt kött här och inte har någon kyl, vilket är få förunnat i byarna där elförsörjningen är knaper, så är det att köpa det färskt och tillaga samma dag.

Det finns ett bildspel i högermarginalen från besöket på fruktmarknaden. Det är Nora som står för fotograferingen.

Det har förstås också blivit några vändor till poolen. Alfred och jag har blivit betydligt bättre från våra förkylningar, vilket känns skönt inför nattens flygresa till Thailand.

I går var Max & Kajsa med våra barn i skolan och fick en helt ny skolupplevelse, medan vi vuxna (-Patrik) var en heldag på stan för shopping. När vi åkte hem, och på vägen hem skulle hämta upp Patrik på kontoret i stan, sa Geir "och var skall Patrik sitta?" Det skall påpekas att vi då åkte 3 personer + chauffören i en 7 säters bil som var fullproppad av kassar.

I dag är Geir iväg med Patrik för att få en visning av Volvofabriken. Vi har också planer på ett sista-minuten tempelbesök, där man kan göra diverse aktiviteter, innan det är dags att packa ihop oss och lämna Indien ikväll för en vecka i Thailand.

....och så lite bilder från föreställningen

Mamma Mia - "Slipping through my fingers"

Skolans uppsättning av Mamma Mia var helt fantastisk. Nora sjöng (länk till YouTube)"Slipping through my fingers" så mina tårar flödade♥

Stödinlägg

Sen sist.

Stor matshopping.
Svensklunch.
Nattlig flygplatshämtning (Nora&Patrik) av familjen T -våra vänner från Sverige.
Massage på Angsana SPA.
Mamma Mia musical på skolan.
Besök på fruktmnarknaden i Vartur by.
Brunch med shopping på Leela.
Läxor.
Havererat batteri på laptopen :(
Förkyld bebis.
Förkyld mamma.

Bilder & en utförligare redogörelse kommer........förhoppningsvis lite senare idag. Om tekniken vill.

Invalido

För stackars Åsa blev det inget långt step-pass idag. Efter 10 minuter small det till i vaden vilket troligen är en rejäl muskelbrisning i yttre vadmuskeln. Vi for iväg till vårdcentralen RxDx där det rådde viss förvirring om det skulle vara varmt eller kallt omslag, stödskena eller linda?? Doktorn sa en sak och när sjukgymnasten hade kontaktats sa hon nåt helt annat. Vi var nog nästan lika förvirrade när vi åkte därifrån som när vi kom, men lite piller av olika sort fick hon i alla fall med sig. Om någon känner sig extra duktig på muskelbristningar i yttre vadmuskeln så kunde det vara fint med lite healingtips.

En tårta till min kära vän Lena♥ Varma grattiskramar från Indien

Samma tanke?

vid

6 veckor &

7 ½ månad

Vikt 8,4 kg & Längd 69 cm

Välsignad man

Pooja på allt

I 10 dagar har Indien firat Dasara (Dashera, Dussera, Dussehra) med kulmen nu i helgen. Dasara firas på olika sätt beroende på var i Indien man befinner sig och man firar av lite olika anledningar, vilka är väldigt svåra att sätta sig in i som utomstående. Enkelt kan man säga att vissa firar guden Ramas seger över det onda.


Under veckan har det utdelats otaliga ärebetygelser, dyrkanden, sk. Pooja, över människor, fordon, verktyg, maskiner mm. Kassaapparaterna på stora varuhuset Shoppers Stop och sittcykeln på gymet hade heller inte glömts bort, vilket kändes tryggt :)

Vår bil gjordes det Pooja på i torsdags på fabriken där man anordnade stor Puja för alla anställda, vilket var väldigt uppskattat. Patrik kom hem med röd färg i pannan. Det togs massor av kort. Hoppas kunna återkomma till det.

Pooja på bilarna innebär, utöver den heliga ceremonin, att de smyckas med blommor och palmblad. Det tar lite tid och på grund av alla dessa procedurer så var vägarna nästan tomma i går förmiddags när vi åkte till stan. Väldigt ovanligt en lördag. För min del kunde det gärna vara Pooja på bilar lite oftare:)

I dag var det dags att göra Pooja på Patriks Royal Enfield. Patrik beskriver hur det gick till.

Kjell, Thomas & jag åkte med våra Enfields till ett närliggande tempel, Sri Mahaganapati & Sri Prasanna Subramanyaswamy Temple, för Pooja ceremonin. På vägen hjälpte Kumar, Thomas chaufför, oss att köpa blomgirlanger till motorcyklarna samt små limefrukter som skulle köras över som avslutning på ceremonin.

Vi blev anvisade plats på trottoaren utanför templet och fick erlägga Poojaavgift på 51 rs. Därefter startade ceremonin omgående. Prästen började med att markera röd pulverfärg på de blomsmyckade motorcyklarna; skärmar, motorn, hastighetsmätaren.........Sedan vandrade han runt motorcyklarna några varv med en tallrik med eld & rökelser och uttalade välsignelser. När prästen vandrade runt la vi lite dricks på hans rökelsefat och viftade lite av röken på oss. Vi avslutade med att köra över limefrukten. Välsignat & klart.