2 mammor & 6 barn i Goa

Då för man ingen anonym eller tillbakadragen tillvaro precis. Det har lyfts på ett och annat ögonbryn och man riktigt ser hur hjärnorna arbetar för att de skall få ihop det. Flera gånger har jag fått svara på var min man är, var C:s man är, om min man är indier eftersom vi bor i Bangalore (? jag bara undrar om det verkar så med de blonda barnen.....)

Vi har haft en härlig långhelg vid havet. Hotellet låg vackert praktiskt taget på stranden och på restaurangen serverades väldigt god mat som knappt kostade något. Där kunde man sitta och se solen gå ner och dricka vin eller kall öl.

Det har fungerat över förväntan att resa med alla barn. Självklart har det funnits mindre kortvariga dippar bland både stora och små, men ändå färre än vad jag väntat. Första dippen kom för vår familj vid anblicken av vårt hotellrum. Det var minst sagt väldigt basic med ett ganska sunkigt badrum och en livsfarlig TRAPPA upp till ett sovloft där Erik omedelbart slog huvudet rejält i betongtaket. (Sen var det ingen som kunde tänka sig att sova däruppe=4 i en dubbelsäng nere). Dessutom fanns en brant TRAPPA ner till marknivå precis utanför ingången till rummet. Trappor och Alfred är inget vinnande koncept. Övervåningen stängdes effektivt av med en rejäl resväska som blockerade trappan och så var det hökvakt på att alla som gick in i vårt rum stängde dörren efter sig. Men hur det än är så bor man in sig och det fungerade OK. C var betydligt nöjdare med sitt rum som tur var.

Vi gjorde ett litet försök att gå upp till byn på fredagseftermiddagen, men det kändes helt livsfarligt på grund av trafiksituationen. Vi vände snabbt hem efter att ha prutat ner ett par flipflop till dottter L nästan oanständigt mycket - från rs 1800 till rs 200!

I går kväll tog vi en taxi (alla 8 i en bil och ingen lyfter det minsta på ett enda ögonbryn) och tog oss till en nattmarknad. Mysigt och dekorerat med fina lampor, men alla dessa tjatiga försäljare bli man galen av. Vi strosade runt en dryg timma innan vi tog samma taxi tillbaka.

Alfred hittade en liten pall att vila på i sina indiska små byxor. (Även E har numer likadana lilarandiga byxor i något större storlek. Luftigt!)

I dag ägnades morgonen åt sol och bad och eftermiddagen åt hemresan som delvis var en galen bilfärd i taxi (samma chaufför som gårdagskvällen) modell baby-ambulans. Hör knödde vi in oss alla 8 + våra 5 väskor och transporterades som sillar till flygplatsen på delvis krokiga, branta vägar. Taxin hade blått sammetstak med vågmönster. DET är Indien!

Vi har verkligen skrattat mycket under hela resan. Många roliga och dråpliga situationer och kommentarer. Mest skrattade vi nog ändå i den här taxin påväg till flygplatsen. I de sista backarna upp mot flygplatsen kändes det som att vi skulle få putta upp bilen när den hostade trött i varje brant krök. (Eller kanske var det ännu roligare när lille W helt oavsiktligt fällde en bambuväxt i kruka utanför flygplatsen:)

Mer bilder kommer i ett album i högerspalten å det snaraste. Mer att läsa och se om resan finns här.