julaftons natt (eller åtminstonde rådde, när jag skulle skriva detta inlägg). Internet ville annorlunda, men efter 20 timmar är vi online igen!
Vörtbrödet bakat (lite kompakt, men god smak)
Skinkan nyligen uppfiskad ur grytan. Benet ingår och Nora tyckte inte det såg så aptitligt ut att man såg grishår på svålen. Svålen är nu bortskuren och skinkan skall griljeras.
"Nu känns det som jul på riktigt" sa Nora då julklapparna hamnat under granen.
Och så ett mindre mysterium som fått sin (farliga) lösning. Vart hade ljusen tagit vägen? Ingen visste något och varför stod endast ett kvar? Ljusstaken var senast tänd i söndags. Patriks syster gjorde en liten studie av ljusstaken och i de tre tomma hålen låg tre små brända vekar. Hu. Glömd alltså. Att ett ljus klarade sig berodde på att Patrik tyckte det hela såg ojämt ut, så han hade släckt ett ljus för att få bättre symmetri. Tur att det var metallkoppar i botten som kvävde ljuslågorna. Rekommenderas ej!
Innan de sista julförberedelserna startades ägnades dagen åt besök på Volvofabriken och vi fick åka lastbil, åka jättedumper, snurra och stegra med grävmaskin och barnen körde grävare i simulator. Kul.
I Meltingpot handlar det mesta om Indien - vårt hem i nästan/lite mer än tre år. En otrolig resa i en overklig verklighet. Det går egentligen inte att beskriva hur det är att leva & bo i Indien, men jag har i alla fall gjort ett litet försök utifrån mina/våra helt egna upplevelser.
Vi flyttade ut som 4 & flyttade hem som 5. Det allra finaste vi har med oss från Indien är Alfred♥.
Bloggen kommer att leva kvar och det kommer lite sporadiska inlägg när jag har något att berätta. Välkommen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar