lördag 5 mars 2011

Funderar lite

Patrik åkte till Sverige i natt och då blir jag alltid lite avis och så kommer funderingarna på livet där hemma. Vad är det jag inte gör här som jag gör hemma och som jag verligen saknar? Då tänker jag såklart inte på längtan efter familjen och alla vänner för er längtar vi alltid efter♥

Jag tror att jag menar vardagen. Svårt att sätta ord på det. Nu vet jag att många tänker att det är så stressigt hemma med jobb och vardag och det kan väl inte vara något att sakna. Men det är det. Jag saknar ibland att sitta på en innebandyläktare i Ale en kall söndagmorgon och heja tillsammans med andra entusiastiska föräldrar, jag saknar att kunna svänga ner till Kungsmässan eller in på IKEA. Visst det finns affärer här med (fast inte sådana trevliga), men här svänger man inte iväg någonstans sådär enkelt. Det krävs logistik för allt. Jag måste alltid ta hänsyn till trafiksituationen och när bil och chaufför skall vara på nästa ställe och räkna ihop så att allt går ihop. Och jobbet. Det saknar jag också ibland och mina fina kollegor.

Jag saknar att pyssla med huset och trädgården. Det känns som mitt inredningsintresse har somnat, gått i ide. Man gör inget (förutom fullservice då enl. förra veckan) i ett hus man hyr. Man bara bor. Man behöver knappt rensa sorgligt nog ;) och trädgården är utesluten av förr nämnda slingrande skäl. Skulle möjligen vara en kompost då. Bara för att den är fin (Åsa har en i terracotta), men nä. Jag vågar ju inte ens gå på gräset.


Bara så ni vet. Jag är inte deppig alls. Jag bara funderar. OCH jag vet att vi har det väldigt bra här och vi trivs tack vare våra fina vänner här ♥, men HEMMA det är i Lindome.

5 kommentarer:

  1. Sånna tankar har varit i mitt huvud också sedan vårt samtal igår. Jag fick frågan om jag trivs här. Jag funderade lite på det och svarade "ja". Man kan faktiskt trivas och ändå längta hem hela tiden, för man vet att det här är bara tillfälligt. Det är i Sverige man hör hemma!
    Åsa

    SvaraRadera
  2. Åsa - Jag är så glad att du finns här♥ Kram L

    SvaraRadera
  3. Man saknar nog alltid det man inte har för tillfället! Lovade mig själv att aldrig mer klaga på jobbet när jag låg sjuk nyligen, eftersom jag då inte kunde komma på något värre än att inte må bra. Det där med jobbet har jag redan glömt! Syrran

    SvaraRadera
  4. Funderar gör vi nog alla när vi sitter där vi sitter. Hu rär det hemma liksom? Men det betyder ju inte att man har det dåligt så som du beskriver, vi funderar givetvis.

    Jag förstår om du inte vill springa barfota i gräset!!! När Jonas bodde i Malaysia fick han in en jätteorm i köket en gång. Det var innan han begrep att alla dörrar går inte att ha på vid gavel om man är omringad av gräs!

    Hur länge stannar ni?

    Tänk att vi fortfarande inte har några besked, men Jonas kommer nog att åka på pre-visit till Indien. Själv har jag en intervju i veckan och då kan jag ju hamna var som helst...

    Men just nu trivs vi. Men funderar, som du...

    Kram kram

    SvaraRadera
  5. Syster Anna - Precis så är det. Man vill ha kakan och äta den. Nu har du ju i alla fall chansen att träffa en liten del av familjen några dagar. Jag vill också äta smörgås med skagenröra till lunch och grilla på en isig altan! Kram till alla

    Taina - Jag förstår att jag inte är ensam med mina funderingar. Det verkar normalt att grubbla lite över sina olika liv.
    Stängda nätdörrar är ett absolut måste till terasserna. Man vill ju som sagt inte ha några otrevliga gäster. Verkar finnas gott om bamseormar i Singapore/Malaysia. Kompisarna i Singapore skrev förra veckan om ett condo med gott om svenskar som hade besök av en pyton som just svalt en katt. Mysigt. Här är de mindre, men dessvärre inte mindre läskiga. Stora ormar trampar man i alla fall inte på av misstag!
    Som planen är nu så åker jag och barnen hem nu till jul och Patrik stannar till mitten av mars nästa år då hans 3 årskontrakt går ut.

    Jobbigt att inte ha några besked men bra med en pre-visit. Man behöver uppleva Indien på plats! Stort lycka till med din intervju. Följer dig med spänning.
    Kramar

    SvaraRadera