Nandi Hills

Ulla, Anders, Alfred, jag och Santhosh åkte till Nandi Hills i går. Det är 6 mil dit och tar 1½ timma. Sista biten åker man uppför på en vindlande väg med över 60 kurvor. Kurvorna är numrerade och berget stupar brant vid sidan av vägen som kantas av en l å g mur. Santhosh tutade inför varje kurva för att "anmäla vår ankomst". Vi körde om =0 ett antal långsamma ricshas överfulla med människor. Att de kom upp är ett under.

Det finns ett mycket gammalt och välbevarat tempel på toppen som vi besökte. Måste erkänna att jag helt glömde bort att ta av Alfreds skor innan vi gick in. Det är annars ett krav för att gå in. Stenplattorna brände mot fötterna.

Utsikten är fantastisk. Det var mycket folk då det var lördag och precis som C la märke till när hon var här, så kunde vi konstatera att det nog används av många kärlekskranka indier som ett kärleksnäste. Det var gott om par som satt tätt på klippor, bänkar och bland lite skymmande grönska. Berget har också en baksida. Många är de som hoppat i förtvivlan över olycklig kärlek och dåliga studieresultat.

Det är en förhållandevis ren plats med indiska mått mätt och det är förbud och böter på att skräpa ner men som alltid finns det de som inte bryr sig. Det kanske kunde ha hjälpt med lite fler soptunnor. Det fanns ett fåtal soptunnor i färgglad pingvingbeklädnad (hur tänkte man då?) och C - det fanns minst 3 damtoaletter;)