Direktbistånd

I morse på väg till jobbet stannade vi för att tanka Santhosh och jag. När jag satt i bilen medan de tankade såg jag en mamma med en dotter på ca 12 år. Mamman bar på en liten bebis och de gick ute längs landsvägen. Ingen utav dem hade riktiga kläder och bebisen hade bara något tygstycke på överkroppen. När vi lämnade stationen så fick jag ett infall och sa till Santhosh att stanna till vid den lilla familjen för att lämna över lite pengar (200 Rs) som först och främst skulle användas till kläder till bebisen. De verkade lite konfunderade först och vickade lite på huvudet bara när Santhosh översatte det jag ville säga. Nu vet jag inte riktigt vilken reaktion jag hade förväntat mig men jag kände mig nästan lite besviken när vi lämnade vägkanten och körde vidare. När jag vände mig om såg jag dock att mamman och dottern med bebisen emellan sig hoppade upp och ner och skrattade och dansade och det kändes kul att göra en liten insats. Nu får jag hålla utkik efter dem framöver och se om de skaffat kläder. Pengarna räckte nog till mat i ett par veckor också. /Patrik